Kärt möte

I lågstadiet hade jag en bästis – Kerstin. Jag var otroligt facinerad av henne och hennes familj. Hon var modigare än mig när vi klättrade i träd.
image
Kerstins mamma skapade Uggletavlor av tyg som jag beundrade och hon hade två avundsvärda storebröder – jag hade inga syskon då – varav den ena skapade små husmodeller som var spännande att se på. Pappan minns jag inte. Han var kanske på jobbet mest – som de flesta pappor var då i mitten av 60-talet.
När jag var tio så flyttade vi till andra sidan stan. Kerstin och jag tappade kontakten men hittade varandra igen på Facebook för en tid sedan. Det är det jag tycker mest om med Fejjan!
Igår kom Kerstin cyklande för att hälsa på mig i Byxelkrok! Så härligt möte!

image

Jag är så glad att du kom Kerstin! Det är så härligt att påminnas om sådant jag glömt. Anar att där finns mer…
Även om du bor i Härnösand så vet jag att vi kommer att ses igen fina du!❤

image

Jag glömde ta bilder av vårt möte men har fått låna av Kerstins vän Channah, som hon tog i början av veckan.
Kram till er båda!
Susan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Blue Captcha Image
Refresh

*