Taggarkiv: Nostalgi

Nostalgi

Ja, det blir mycket av det när en rensar ur huset. Vad den stora lådan som stått i garaget innehöll hade jag glömt för längesedan. Där fanns väl utvalda delar jag sparat från min uppväxt. Nu är det dags att sålla ytterligare.

Jag har alltid varit en sparare.

Jag hittade ett papperskuvert fullt med utklippta bilder från Kamratposten. Minns att jag gjorde collage på väggarna i mitt rum med dem.

En hästpärm full med information där jag försökte lära mig hur hästar skulle skötas. Allt från hästens alla delar, skötsel, utseende och till och med en egen flik för roliga historier med hästinnehåll.

Och så bilder förstås. Både vykort och urklipp.

Drömmen om en häst. Jag skötte om en jättehärlig åsna vid namn Grålle, som jag också red regelbundet. Han var min ögonsten…men på kuvertet har jag skrivit: ”Åsnor är bra men hästar är bäst”…

Samlarbilder och min brevväns hemmagjorda hästtidning…

Och så Barbieprylarna också.

Vet inte hur jag ska sortera. För en nostalgisk samlare som jag blir det svårt. Tänker mig att den här bloggen blir fin att återkomma till när allt är borta.

Tror att jag ska tvätta upp några utvalda Barbiekläder och hänga upp dem fint i Barbiegarderoben. Det får bli det jag sparar. Reste får jag slänga eller ge bort. Många plagg har mamma och mormor sytt eller virkat.

Samlade ishockeybilder också. Till Mats stora glädje! 😍 Han hade ett exakt likadant samlaralbum när han var liten. Då – 1971 var han 8 år och jag 10.

Det var ju VM och det tittade jag på.

Blir också fascinerad över hur fint jag skrev när jag gick i andra och tredje klass. Kommer ihåg att bilden var ett klistermärke som fröken satt överst på boksidan.

Minns inte att jag fortsatte att skriva så fint i tonåren! Tappade det nånstans på vägen.

Ja det är sannerligen inte lätt att veta vad jag ska spara… samtidigt som allt bara har ett värde för mig.

Som alla brev och vykort jag fått av vänner…

… heeelt otroligt! Har gått igenom alla vykort och blir så glad för påminnelsen om alla som skickat en hälsning. Här är vykort från hela världen! … och tänk att vi tjejkompisar faktiskt skickade brev till varandra då och då. Fint att påminnas eftersom jag glömt det.

Nu är jag så himla glad att jag sparat detta. Delar av det blir jätteroligt att sätta in i min ”Boken om mitt liv”!

Hittade en annan rolig grej kring det som jag visar nästa gång.

Natti natti!

Ibland är det också härligt att tänka på det som varit.

Godnatt! ❤ Susan

NÄRA & NU

Årets första krönika i Kalmarposten 3 januari 2018

2017 är över. Är du en person som med nostalgi mest tänker tillbaka på allt som varit eller är du en person som med förväntan enbart tänker på det nya året?

Kanske tänker du på båda sätten. Vad är det vi minns?

Troligast är att vi minns det som gett upphov till de starkaste känslorna. De som fått oss att bli rejält upprörda, glada, ledsna, lyckliga…

Själv är jag en väldigt nostalgisk person med (ofta) skapligt dåligt minne. Det är kanske därför som jag tycker om att spara och bevara.

Jag har alltid tyckt om gamla saker och samlade tidigt på gamla plåtburkar. Pappa satte upp en hylla till dem i mitt rum.

Som artonåring började jag klä mig i second-hand-kläder och gick ett tag runt i en gammal trenchcoat för herrar och en herrhatt långt nerdragen i pannan. När jag var runt 20 år fick jag en gammal vacker grå 40-talsdräkt av en släkting. En snäv kjol med en figursydd, tajt kavaj och jag tyckte att den var så fräck! När jag tog min andra student på Dekoratörskolan i Gävle gjorde jag det i en gammal underklänning i grov vit bomull och en halmhatt från (sedan länge nedlagda) Gefle Halmhattsfabrik.

Under flera perioder i mitt liv har jag fört dagbok. När jag var tonåring klistrade jag in biobiljetter och annat smått och gott. Jag hade som sagt ett starkt behov av att bevara redan då. Undrar varför?

Vissa människor har inga problem med att slänga. Ingen sentimentalitet alls!

När vi nyligen röjde i svärmors lägenhet efter hennes bortgång, råkade en hel låda med mycket gamla bilder och fotoalbum komma med av misstag till Stadsmissionen och blev därmed kastad! Jag grät högt en hel eftermiddag av förtvivlan! Det var en sån skatt!

Jag funderar inte speciellt ofta på framtiden. Vad som ska hända. Hur det ska bli. Tror att jag är mer sån som tänker: det som sker, det sker. Det kan ju låta som att jag mer lämnar år ödet att bestämma vad som ska hända mig och så har det nog varit i många perioder. Det har också gjort att jag upptäckt att jag inte är speciellt bra på att sätta upp mål som jag vill uppfylla. Men samtidigt är jag ganska bra på att planera något som ska ske. Jag har vad jag minns – aldrig riktigt oroat mig för morgondagen eller framtiden. Undrar vad det beror på?

När jag klurar på mitt eget förhållningssätt till dåtid, nutid och framtid så är jag oerhört tacksam för att jag trots allt är så kapabel i nutid. Min nostalgiska ådra kanske är ett tecken på att de flesta människor vill lämna något beständigt efter sig – frågan är om någon annan kommer att bry sig om det när en inte lever längre?

Mats och min senaste bok ”Boken om mitt liv”, är ett resultat av våra gemensamma idéer om att bevara och minnas. Ett sätt för mig att spara och bevara för framtiden. Äntligen har jag fått min livs ”dagbok”!

Jag skriver då och då i mitt exemplar. Jag klistrar in bilder och andra ting. Med bilderna väcks minnena och det är både jätteroligt och i bland lite vemodigt.

Jag önskar att jag kunde sitta som en fluga på väggen och se våra barnbarns barn sitta och läsa om mig i min bok och om Mats i hans bok. Jag hoppas att de är nyfikna på att lära känna oss.

Men just nu räcker det gott att fundera lite på 2018. Jag väljer att vara optimistisk. Hoppas och tror att året kommer att bli det bästa någonsin. Vad annat kan en göra? Men – blir det inte det bästa året så blir det gott nog – för jag veeet att även det som kanske i stunden inte känns bra, resulterar på sikt i att jag utvecklas och växer. Jag vet att det alltid blir så.

Kanske ska jag ha som mål att bli bättre på att sätta upp mål?

Hur tänker du om allt detta?

Kram ❤️ Susan

 

Hepp!

Hade så mycket att berätta och visa bilder på, men så raderade jag alla bilder i min mobil av misstag. Jag har ny mobil och mamma skulle få min gamla. Trodde i all hast att jag raderade i den gamla … Så var det ju inte! Hepp! Hade massor av inspirationsbilder och kom-i-håg-bilder … Bah!!!

Har försökt att återskapa bilderna med en app men de raderade bilderna kom inte ens upp för att ha möjlighet att återskapa – bara alla filmer?! Frustrerande! Men … Nu har jag släppt det tror jag – kanske tills jag plötsligt kommer på att jag saknar någon vacker bild…

Hursomhelst – det är materiellt – det är bara bilder.

Vi har njutit av det första julbordet. Gott, gott och jag lyckades äta lagom utan att må illa efteråt.

Varit hos goda vännerna Nina och Nils och ätit god mat med goda samtal.

Lillprinsen har gästspelat en natt och vi dekorerade pepparkakor, julfikade och såg tre avsnitt av Julkalendern.

…köpefika blev det… därför att ibland behöver man låta ambitionen vila…

…och så packar jag, sorterar och packar upp och flyttar och omplacerar… Det tar aldrig slut. I vårt sålda radhus. I vårt nya hus. I min svärmors lägenhet… sorterat bland Julias gamla bebiskläder – sååå mycket sött -vill spara allt, men iställetfårdetgå till Afrika! Hepp!

…och så omorganiserar och rensar jag samtidigt i Villa Livskraft.

Hepp! …Ååååååå så mycket jag ska vila efter 15 januari!

Och som ”grädde på moset” så har jag fått galet ont i mina fötter. Ringde vårdcentralen och fick tid den 15:e! Hepp hepp Hepp!? Hur ska jag klara mig till dess? Har så ont på kvällarna efter en arbetsdag att jag bävar varje gång jag ska resa mig upp!

Men… en hund tar inte hänsyn till onda fötter. Det blir skogspromenader men inte så långa. Tassar försiktigt fram i skogen för att skona fossingarna. Det går sådär…

Men en otroligt vacker svampros fångade jag idag…

… på en liten mossig stubbe.

Och av julpyntet ligger det mesta fortfarande i lådor, ja som sagt: ”ibland behöver man låta ambi… …”

Kram ❤Susan

Njuter av värmen och kurerar mig

Är det sista varma dagarna nu? Jag njuter av att promenera med Alice. Vi passar på att strosa runt på Ängö och Lindö när vi har ärenden in till stan.

image

Fantastiskt vackra Kalmar! Det är roligt att komma till storstäderna men ännu mysigare att komma hem!
Solen strålar. Det är en av de sista septemberdagarna. Det värmer. Jag går i kortärmat och bar hals. Vänder ansiktet mot solen, njuter och är sååå tacksam!

image

Vi går genom småbåtshamnen.

image

Små skjul där jag kan ana att människor har sina små ytor av smultronställen. Ett paradis mitt i stan.

image

Här är aldrig människor när vi är här, men det vore fint att besöka mitt i sommaren någon gång.

image

Märkliga stolpar på rad. För upphängning av fiskeredskap? Nät?

image

Härliga glada skulpturer av stubbrester.

image

Idag tar vi återigen tåget till Stockholm. Igår letade jag foton till vår medverkan i Malou. Förlorade mig i nostalgin. Hittade bland annat det här
fotot på mig med Julia i magen. Förmodligen våren 1996.

image

Jag och Mats, sommar 1996. Nyblivna föräldrar.

image

Fler foton får ni förhoppningsvis se i Malou efter tio imorgon. Jag har fått snuva och ont i halsen. Håll tummarna att jag inte blir sämre. Ägnar kvällen till att kurera mig med apelsin, ingefärste och svampomelett med vitlök. Sväljer tre esperitox när jag lägger mig och suger på en halstablett.
Önskar er alla en vacker, solig och skön onsdag.
Kram Susan

Det är det här som är livet

Nu har jag inte skrivit något här på flera dagar. Börjar fundera på vad som händer varje dag egentligen. Innan jul fick jag en 5års-dagbok där jag skriver ner små punkter varje dag om vad som händer oss i familjen. Ibland glömmer jag eller hinner inte att skriva. Då är det skrämmande att inte minnas ett par dagar tillbaka vad som hänt! Brukar ibland tänka att om jag skulle behöva vittna om vad jag gjorde i tisdags för en vecka sedan så skulle jag ha stora problem med det. Jag vet att jag har dåligt minne men …Är det bara jag? Är det för att så mycket händer? Är det för att dagarna ser ungefär likadana ut?
Det är ju det här som är livet …
Det fenomenet är en anledning till att jag skriver dagbok och bloggar. Jag mår så himla bra själv av att titta tillbaka på vad som hänt.
När Julia var liten och vi ännu fotograferade med kamera. Man lämnade in rulle och fick pappersbilder tillbaka. Då – gjorde jag roliga album. Där satte jag in foton, teckningar, vykort och annat. Alla i familjen tycker så mycket om att titta i dem!

20150111-154053.jpg

20150111-154132.jpg
Jag har nog alltid varit en nostalgisk person. Vill bevara och aldrig slänga. Det kan ju vara ”bra-å-ha”. Vi kan tvista om det ibland, jag och Mats. Han slänger utan att ens fundera. För mig kan det vara provocerande.
Nu blir det bloggen istället. Vet att familjen gillar att gå in här och kika. Ibland kan Mats säga: Ååå vad härligt du skrev om det eller det! Ofta tänker jag på vilka som läser det jag skriver. Jag har kommit fram till att det kanske inte spelar så stor roll om ingen läser, för jag mår så bra själv av att skriva. Däremot är jag tacksam för att många hittar hit för att titta på mitt skapande och eventuellt handla något av min alster. Det var det som var tanken från början. Numera blir det mycket tankar om vårt liv och om livet i stort också. Förståsigpåare säger att man ska ”renodla en blogg”. ”Det är viktigt att man fokuserar på ett tydligt innehåll”.
Jag vet inte, men för mig är mitt skapande och mitt liv en enda historia. Allt hör liksom ihop.
Så vad har vi då gjort de senaste fyra dagarna?
Jag packar böcker, svarar på mejl. Vi rättar till misstag, pratar i telefonen. Mats kör ärenden och fixar nya kuvert, nya CD-skivor, nya färgpatroner till skrivaren, köper luncher och vi planerar för lugn, ro och struktur. Vi har firat en vän som fyllde 70 år och Mats bror som fyllt 60 år. Vi stökar och fixar för Julia och Olof som flyttar. Jag har börjat min viktkurs igen, stundvis broderar jag och Alice läker fint.
Det är det här som är livet.
Idag har varit en stund för eftertanke. Nostalgiska tankar i soffan. Titta in i ljuset och försvinna.

20150111-160831.jpg
Det finns en bra bok där det står så här…

20150111-162113.jpg
Önskar er alla en skön varm söndag!
Kram Susan

Ebba möter Rikard

För rätt så länge sedan fick jag ett skrin av min svärmor. Det var ett skrin som hennes svärmor haft en gång i tiden. Alltså min Mats farmor Ebba hade detta skrin. Vad hon haft det till är ju osäkert, men den senaste som legat i det är lite småplock…symaskinsdelar…

20140906-212212.jpg
…silkestråd i gamla pastillaskar, hattnålar, tryckknappar och små skissade monogram med hennes initialer och hennes och hennes mans – Ebba och Erik Lindqvist. Karbonpapper … Skrynkligt gammalt… Det var ju ett tag sedan. En söt liten påse från Lundgrens järn… Som nyss blev XL Bygg.

20140906-212240.jpg
Nu har jag sorterat allt och alla små prylar har fått nya platser. Därför har skrinet fått en ny uppgift – att ta hand om min farfar Rikards gamla nyckelsamling.

20140906-213336.jpg
Den samlingen har min pappa sparat i alla år… Tänker att jag ska göra något roligt med dem någon gång.
Min nostalgiska sida kan ju inte slänga något. Ligger i arvet tydligen.
Ebba möter Rikard. Tänk om de kunde se detta nu.
Kram till er alla.
Susan

Fynd Fyndigare Fyndigast

Alltså de senast tre dagarna har jag fyndat så det slår gnistor i plånboken!
Fynda en hel bunt med blusar i lite större storlekar hos en tjej med tillfälligt loppis i hamnen.

20140725-205325.jpg
De kostade 50 och 70kr styck. Är inte det fynd så vet inte jag!!
Sedan fick jag typs om en nerlagd lanthandel i Sjöstorp. Ett stenkast från oss.
Där fyndade jag lite fina knappar i äkta papperspåsar från när det begav sig, och de fina geleformarna…

20140725-205802.jpg
Tage och Ellens gamla Ica-butik var rätt så urplockad vid det här laget. Men rolig att besöka.
Hepp! Kram till er alla! Susan

Sommarfynd

Hittade de här superfina gröna glasbehållarna på Erik och Karins loppis här i Byxelkrokshamn.

20140723-220224.jpg
Vi har redan några på en hylla hemma i köket i Kalmar. Det är vårt teförråd.
Det har fattats några för att hyllan ska bli full. Nu blir den det.
Det är inte ofta jag hittat så välbehållna lock.
Fint sommarfynd,
Idag hittade jag några fler fynd. Om dem berättar jag imorgon.
Godnatt! Kram Susan

En omtumlande dag

I går var det hektiskt – precis som hela veckan är…
På förmiddagen badade jag hunden. Halkade på det hala, våta golvet och slog näsan i tröskeln! Det kunde gått riktigt illa! Tog emot mig med armarna mot en vägg och ett skåp så fallet lindrades, men fick ett ett par sår över näsan.
Strax efter nio åkte mannen och jag in till stan för ett kort möte med fastighetsansvarig på kommunen angående en liten fråga kring nya Villa Livskraft sedan vidare till Waldorfskolans avslutning med fina studenter, tackning av lärare, sång och fantastiska tal.
Det är ALLTID vackert väder. Högre makter eller tur – för avslutningsaulan är alltid på innergården, utomhus.

20140611-094536.jpg
Linda höll ett så vackert och starkt tal om att försöka välja glädje i livet i stället för att låta stress, oro och ångest ta över. Hon vet vad hon pratar om den där Linda! Kärlek till dig! …och mitt ansikte sköljs av stora krokodiltårar.

20140611-091704.jpg
Underbart att återse många, både barn och vuxna. Det är nu två år sedan vår tjej slutade. Vi är så glada att vår extratjej nu börjat på skolan så att vi får anledning att komma tillbaka så här och glädjas med alla. Mycket känslor och alltid berörande! Sorgset att Siv ska sluta, Max improviserande roliga från-hjärtat-tal-tack, Johns underbara Dalai Lama look, Annies fina sång och kvinnan som kom fram när det var slut och berättade att hon var och är jättesjuk, tackade för min blogg och att hon får så mycket inspiration av den! Ja, vad säger men då? Kan bara glädjas över det, gråta lite till och känna mig rörd och tacksam!
Omtumlade åker vi därifrån, jag och Mats. Vi hinner tyvärr inte stanna till studenterna springer ut. Jag skapar hela eftermiddagen. Min bror ringer och berättar att de blivit tvungna att ta bort sin fina hund Wille. Monterar tavlor och skapar armband och sitter och tänker att livet bjuder på tvära kast ibland. Mats åker till Växjö för att hämta dottern med pojkvän som kom hem från Mallorca! Sen middag på altanen.

20140611-093338.jpg
Julia är glad att vara hemma och full av prat och glädje. När hon visar bilder på teven orkar jag inte mer utan somnar hela tiden. Hon får väcka mig inför varje ny bild.
Somnar sedan utan problem.
Bilder på tavlorna kommer senare idag.
Kram och hoppas och önskar att livet är gott mot er idag!
Susan

Söt, sötare, sötast

Varit på loppisrunda idag igen! Alltså… Jag älskar att fynda så söta saker!
De här trådrullarna var jag tvungen att köpa eftersom de är i trä. Kommer nog aldrig att använda tråden för då förstör jag ju dem. Bara så söta att ha och se på.

20140326-200207.jpg
Fyndade några härliga påskdukar…

20140326-200419.jpg
En söt minibonad och kitchiga sötsöta ljusmanschetter…

20140326-200920.jpg
En alldeles bedårande söt tallrik… Ångrar att jag inte köpte den andra också…

20140326-201044.jpg
En underbart söt hjärtformad glasburk med lock till påskgodiset…

20140326-201159.jpg
Och till sist och minst den här allra lilla sötaste påskharen…

20140326-201245.jpg
Sakletaren i mig har fått sitt lystmäte idag.
Tack och go’kväll! Susan