Kategoriarkiv: Lära för livet

Höstsysslor

Nu är det längesedan jag bloggade. Mycket händer runt mig och i den snurren finns inte ro att skriva.

Jag och Mats pendlar mellan norra Öland och Kalmar. Vi ska flytta ur Villa Livskraft där vi haft vår verksamhet i flera år.

Mats har haft sitt kontor där och jag har haft en stor ateljé och kurslokaler. Så mycket grejor vi samlat på oss där genom åren! Dessutom har en hel del lådor från vår flytt från radhuset för ett år sedan hamnat där! Förutom det så är det ett kök och flera rum som fungerat som lagerutrymmen som behöver tömmas. Det är många beslut som ska tas. Vad ska slängas? Vad kan gå till loppis? Vad ska flyttas till Öland? Till lägenheten i stan?

Hur detta går ihop sig med mina onda fötter är svårt! Jag sitter mycket och sorterar, tar många pauser. Mycket sittande under en dag gör att jag kan stå och gå lite grann. Varje dag är en anpassning till vad jag klarar med mina fötter! Det är psykiskt påfrestande! Vi tar hjälp av Veteranpoolen. Jag dirigerar Roger och Hasse. Två klippor att luta sig mot! Kanongubbar – med hur mycket ork som helst verkar det som!

Det har varit skönt att kombinera detta flyttslit med skapandet av en webbshop. Inget ont som inte har nåt gott med sig – smärtan i fötterna gör att jag har större acceptans för att sitta still och ägna mig åt passande sittsysslor! Jag har äntligen tagit mig tid till att sätta mig in hur jag ska göra en webbshop. Till min hjälp har jag bland annat haft den här stjärnan…

Emelie har tillsammans med sin man Andreas skapat barnsmart.se där de bland annat säljer sina fina, roliga och lärande barnböcker om svensk historia. De har också skrivit och illustrerat barnens viktigaste bok ”Barnen i Kramdalen” som handlar om att lära barn om integritet. Superviktig bok! Emelie har hjälpt mig att på ett lätt sätt förstå uppbyggnaden av shopen när jag startade och det var guld värt! Tack kära vän!

Lite så här kommer det att se ut…

Jag säger till när den är helt klar. 😉

På torsdag ska jag åka till Oskarshamn för att träffa en ortoped. Äntligen kan jag kanske få hjälp! Mortons syndrom, som är mitt problem, är en nerv som sitter i kläm och ger smärta. Hoppas på operation nu. Som det är nu kan jag bara gå i ett par sandaler med egna tillverkade specialsulor! Det är tur att vi har den här varma hösten med nästan inget regn!

Så kära läsare – blir lite mer tankar och inlägg från och med nu. Jag har under en längre tid skrivit krönikor i lokala gratistidningen här i länet och funderar på att publicera några av dem här för er som inte bor i närheten. Vad säger ni om det?

Önskar er alla en skön lördag! Själv ska jag insupa höstens friska luft, ta några djupa andetag och äta middag med Mats och vänner.

En hösthälsning från vackra Byxelkrok – Kram 🙏 Susan

Diagnos

Jag har äntligen fått reda på varför jag har så ont i mina fötter. Efter att de röntgats har det konstaterats att jag har en 6mm stor hälsporre i höger fot och en 9mm stor i vänster fot. Vem kunde anat att det var hälsporre när jag inte har ont i mina hälar!? Min smärta sitter ju i vissa tår och främre fotsulan!

I tre dagar har jag varit i Kalmar och röjt i Villa Livskraft. Jag har plockat, sorterat och packat. Det här är ett av rummen som jag vänt uppåner på – min ateljé…

Det känns som att mina senaste 12 månader har handlat om mycket plockade, sorterade och packande! Är så trött på det! Meeen… ska vi bli av med den stora lokalen så är det nödvändigt!

Men med hälsporre i båda fötterna är det som ni nog förstår inte helt enkelt eftersom det kräver mycket stå, gå, bära tungt och knappt något sittande alls.

Jag passade på att besöka fotbutiken i stan. Köpte nya sandaler. Kändes mycket bättre med mina ilägg i dem än i mina gympaskor jag köpte där i juli. Det kostar att vara sjuk!

Idag när jag är tillbaka i Byxelkrok och Mats tog hunden med sig och åkte till Kalmar, så tänkte jag försöka vila och njuta. När han åkt tog jag emot ett lass med ramar som jag och DHL-killarna bar in i garaget. Skickade iväg några Må Bra-posters och fixade matsäck och badkläder och åkte till stranden. Tyvärr var där ganska mycket folk och… blåsigt som attan. Getingarna anföll när jag åt min matsäck. Det var skönt i vattnet men getingarna jagade ner mig i blåsten vid vattnet så jag gav upp efter någon timme.

Väl hemma behövde jag vattna trädgårdsplantor och blommor… mer ont i fötterna! Tänkte att jag skulle se en film, ligga ner och vila. Hittade inget nytt som såg sevärt ut. Alla bra filmtips jag sökte på fanns inte!

Gav upp det med.

La mig i solen på verandan. Började lyssna på min bok – Swede Hollow av Ola Larsmo, då satte mitt kryp/min kramp i benen igång!!! Har jag berättat om mina restless legs?

Hur som helst så är det en svår känsla att beskriva. Det börjar som en obehaglig kryp/killkänsla. Om jag inte rör på benen eller står/går så blir det en ännu obehagligare krampkänsla blandat med känslan av att det kryper och kittlar.

Jag har haft restless legs så länge jag kan minnas. När jag var yngre var det inte så allvarligt, med åren har det blivit värre. Det kommer när jag legat eller suttit stilla en stund. Inte alltid men oftast. Sedan 10-15 år tillbaka behöver jag medicinera inför varje natt för att över huvudtaget få någon sömn. Jag tackar vetenskapen och slumpen för dessa tabletter varje kväll!!!

Grejen är den, att det tar tre timmar, innan de verkar och jag får inte ta hur många som helst under ett dygn. Det innebär att maxdos går åt till natten. Varje kväll klockan 17.30 ringer min mobil för att påminna mig om att ta en och en halv tablett. När jag lägger mig tar jag ytterligare en eller en och en halv till.

Som ni förstår så är det då inte lätt när jag som idag behöver vara stilla och vila på dagen. Så nu ligger jag på verandan i solen. Det går inte att fokusera på boken för restlesslegsbenen och jag kan inte avhjälpa det genom att gå upp och gå på grund av mina onda fötter!!!

Ja, ni fattar! Moment 22!

Frustrerad!

Så småning om somnade jag ändå en stund i solen på verandan. Jag vaknade vid 19 och DÅ! – kom jag på filmen jag ville se – The greatest showman!

Det var en underbar halvsann disneyartad vuxenfilm. Den gjorde mig på bättre humör.

Nu ska jag se Jenny och Steffo möter Jimmi Åkesson på TV4. Får nog köra en repris av filmen efter det!

Ta hand om dig! Njut om du är smärtfri. Och du – ingenting är konstant – allt går över, om så bara för en liten stund. Njut av den stunden!

Kram 💃 Susan

Lugnet före stormen

Juli kom och sommardagarna rullar på. Vi fixar med våra bodar jag och Mats. Mats experimenterar med sitt koncept och jag klurat på hur mitt ska bli bäst. Jag är nu färdig med mina prisskyltar. Som vanligt när nåt är nytt så upptäcker jag finjusteringar som behöver göras. Bilder byter plats och jag plockar bort glasen i ramarna som blänker för mycket i solen som vandrar genom boden hela eftermiddagen.

Jag planterar om blommor utanför och testar olika placeringar för mina loppisprylar. Ibland blåser det så mycket mellan mina två dörrar att ljuslyktorna slår i varandra och ibland – som igår – står luften helt stilla och värmen är tryckande. Två ytterligheter.

Lugnet före stormen råder i hamnen när det gäller turister. Om en vecka drar det i gång.

Igår fyllde jag år. Jag fick en fin bok av Mats. Så igår ägnade jag lite tid att klottra och träna på lettering när jag väntade på kunder i värmen.

Våra vänner Henrik och Jenny som bor här i ”Kroken” hela sommaren kom förbi och sjöng för mig och lämnade den här melonen…

Fotbolls-VM har blivit en välsmakande krydda i sommarvärmen.

Ikväll sitter vi i soffan på helspänn igen! Henrik och Jenny kommer hit. Jenny är lika fotbollsintresserad som Mats. Jag och Henrik lite mindre, men vem kan avstå att titta när vårt landslag är så fantastiska! Det är så härligt att förenas kring något bra i denna gränslösa orostid! Rapporteringar i medier om härjande nazister och sånger om att uppmana våldtäkt mot barn gör mig så ledsen och arg! Vill så gärna tro att vi kan bättre i det här landet! Kom igen nu Sverige!

Här är ett citat som min bror delade i samband med en fotbollshändelse som uppstod 2003:

Jag tycker vi kan applicera det citatet på många händelser senaste tiden.

En glad händelse vi var med om jag och Mats var mötet med sju ungdomar häromdagen. Vi fick ett spännande uppdrag av deras far respektive svärfar. Vi skulle ta hand om dem under en eftermiddag. Pappan hade läst vår bok Lär dig LEVA och tyckte om den. Han ville överraska ungdomarna med lite oväntade möten och aktiviteter. Så efter att de blivit avsläppta på Blå Jungfrun med sovsäckar och burkmat och övernattning så landade de hos oss.

Vi hade en mysig eftermiddag med allvarliga samtal och kreativ verkstad. All ungdomarna var högpresterande i början av sina liv och vi hoppas att vi kunde inspirera till lite nya tankar hos dem.

Hur som helst så var det goa ungdomar! Vi 19- tiden fick de nya instruktioner att ta sig till lilla ”macken”. Vi följde med. Där blev de upplockade av en traktor med släp för fortsatta upptåg!

Lycka till med allt allihopa!Hoppas få träffa er igen!

Mitt cyklande går bra. Har kommit iväg på tvåmilarundan tre gånger denna vecka och är så stolt och tacksam att mina knän håller… och fötterna jublar när de slipper gå!

Mina sidor för Må Bra-Posters på Instagram och Facebook börjar ses av fler och fler och beställningar på blad ska skickas i helgen. Så himla roligt!

Sök på Må Bra-Posters på Insta och Fb så hittar du motiven, mått och priser. Alla motiv är inte inlagda än.

Nu kan försäljningen sätta igång på riktigt. Hoppas att vi ses! Välkomna!

Ta vara på varandra, värmen och ögonblicket!

Kram ☀🦋☀ Susan

Sommarmöten

Sommar bjuder på många möten. Vi får fler och fler bokskrivarvänner. Det är så roligt. Vi har träffat kloka och inspirerande Jackie och gett henne feedback på sin kommande bok om sin hälsoresa. Och vi har träffat dessa härliga kvinnor två gånger och coachat dem kring deras bok om Ensamhet.

Jag har målat. Dessa bilder kom till genom en tävling på vår Facebooksida Att leva i NUET. Vinnaraffirmationerna målade jag och de blev så här…

De kommer snart som posters i vinnarnas brevlåda.

Jag har besökt läkare och ortoped med mina fötter så nu är remiss till röntgen på gång och provtagningar. Här ett akvarium på Borgholms Hälsocentral. Fascinerande fiskar som fångade min uppmärksamhet. På vägen hem fick jag äntligen fatt i ett vackert men torrt vallmolandskap.

Rosorna i trädgården frodas trots värmen. Vi vilar och fixar i våra sommarbodar. Här är Mats bod på gång. En fiskmås (?) ligger och ruvar på taket på Uffes bastuflotte så den är inte sjösatt ännu och häromdagen dök värsta privata lyxbåten upp i hamnen – 26m lång!

Jag fixar i min bod – Alice ”vaktar” och igår kom första laddningen med mina prints. Men mer bilder på dem senare.

Alice börjar bli gammal och det märks med att hon sover mycket, är lite stel och har lite svårt att hoppa upp i bilen. Vi käkar ljuvlig melon med citron på och jag har gjort Flädersaft för första gången i mitt liv.

Jag skissar på klisteretiketter och trottoarpratare som min bror ”rengjort” i datorn och nu är inlämnat.

Vi går på studentkalas hos Sanna 🍾…

… och vi går på skolavslutning med älskade Martin. Här med sina favvofröknar och sin mamma och Mats.

Ja, då har sommaren bara börjat!

Nu är Julia här med sin Olof och kissen. Vi ska njuta och grilla.

Jag ska sila flädern och frysa in.

Allt gott till er i sommarvärmen!

Ta vara på stunden – den kommer inte tillbaka!

Kram 💛🍉☀️🍉💛 Susan

Fåk å föreläsning

Nu har vi upplevt Ölandsfåken på riktigt! Det gick inte att gå emot den, bara med den.

Det är märkliga dagar. Ena minuten är det sol och klart och en tänker: nu kan det vara skönt att gå ut. Så tar en på sig skorna och öppnar dörren och så är det mulet och snöyra – och så håller det på hela dagen!

Hamnområdet är igensnöat!

De hoppfulla pelargonerna i fönstret skänker tröst.

Jag tycker faktiskt om all snö. Men det är synd om djuren. Ser ni rådjuret? Verandan är fortfarande snickarverkstad. När snickarna var här fanns väldigt lite snö och solen strålade och det var nästan vårkänslor.

I tisdags föreläste jag för ett tappert gäng pensionärer här i Byxelkroks kapell. Utanför ven vinden och fåken men inomhus var det god stämning.

Mats var med och det var fint att äntligen se det lilla kapellets vackra insida. De startade med en liten sång- och bönestund.

Första gången som jag kan känna att något slår an i mig i denna psalm, speciellt de två första verserna.

Efteråt. Mats åkte till Kalmar.

Alice och jag tog en tur i snön.

…och jag målade klart en bild och tänkte på våren.

Nu är det snart helg igen… och mars. Det går fortare än en anar.

Ta vara på stunden!

Kram ❤ Susan

Små öar av ordning

Förra veckan målades våra tak av en firma. Inför det plockade jag ner saker, lampor, tavlor med mera. När jag kom tillbaka hade de tagit ner ytterligare grejor som lysrör, gardinstänger och annat. Väldigt rörigt var det i alla fall! Den här nyckel – som ingen vill kännas vid – hittade jag inuti lysröret som satt i kökstaket! Trälådan till höger var ett skydd för fläktröret och där stod en rolig text från när huset byggdes…

Målarna tapetserade även i vårt sovrum. Och så hade vi köpt en bit tapet med ett Stig Lindberg-mönster som hamnade på ett annat ställe än där det var tänkt…

När målarna åkt kom snickarna. Vår vän Bo och hans son Anton. De började med att riva alla golv- och dörrlister och sedan började de sätta panel i hallen…

I väntan på att snickarna kommer tillbaka så försöker jag skapa lite reda i oredan. Små öar av ordning. Hall…

Kök…

Sen for vi mot Kalmar och uträttade lite saker. Martin var hos oss några dagar och jag fyndade en snurrfåtölj till lägenheten i Kalmar.

Vackert med snön. Det är sällsynt att den ligger kvar så här på träden i Kalmar.

Så tillbaka hem till Kroken. Det känns jättekonstigt att säga ”hem” om Byxelkrok men så är det nu. Mats och jag firade 23 år tillsammans igår!

Alice är skendräktig och vilar mest efter att hon tidigare i veckan mått rätt så dåligt och varit orolig.

Nu lunkar det på i stilla mak i några dagar – det ska bli skönt.

Trevlig söndag till er alla! Antar att ni är många med oss som lever i snödrivor nu. Längtar till våren men det är bara att gilla läget!

Kram 🌸❄🌸 Susan

Fredag till fredag

För en vecka sedan åkte Mats och jag mot Stockholm. Solen strålade och vi for igenom ett gnistrande vackert vinterlandskap.

Vår dotter Julia har varit i storstaden för att utbilda sig till nagelterapeut. Jag tycker resan gick ovanligt fort och vid 16-tiden anlände vi till Solna och salongen där hon tillbringat den senaste månaden. Det var så härligt att se henne igen. Hon var så glad att visa upp salongen, läraren och platsen hon varit på. Light elegance heter produkterna och ska vara de bästa på marknaden.

När vi packat ihop allt material och all utrustning for vi till Julias kompis Michelle för att hämta hennes andra grejor. Det var fint att se hur hon bott. Eftersom den bostaden låg helt nära Mats gudson/Julias kusin Simon och hans familj, så gjorde vi en snabbvisit hos dem och sa Hej. Så småning om letade vi fatt på hotellet vid Odenplan.

Julia visste att vi skulle ut och äta på restaurang. Men vi överraskade med mat och show på Hamburger Börs! Hon blev väldigt, väldigt glad! ❤

Showen med Danny Saucedo var fantastisk! En så klok och mångsidig ung artist han är! Härliga musiker och otroliga dansare!

Dagen efter såg jag fram emot ett besök på Gudrun Sjödén butiken i Gamla stan. Julia och jag tog T-banan in och shoppade lite. Jag trodde aldrig att Julia skulle bära nåt klädesplagg därifrån men hon hittade en rödbrun sidenskjorta bland reaplaggen. 😊 Medans vi shoppade besökte Mats Gustav Vasa-kyrkan och Akademibokhandeln.

På söndagen väl hemma igen fick jag mina naglar fixade av Julia. Det var första gången för mig och fina blev de, eller hur?

Nu kan Julia se fram emot – ny lägenhet tillsammans med pojkvännen och hon kommer att hyra en stol på Kalmar Fransförlängning till sin nagelverksamhet!

Så har vi haft målare i huset på Öland som målat taken i hall, vardagsrum och kök, tapetserat sovrummet och lite till. Jättefint blev det. När de åkt kom snickarvännen Bo med sin son och började sätta panel i hallen. Så vi har det rörigt värre! Bilder på det i nästa inlägg.

Önskar er alla en skön helg!

Ta vara på stunden!

Kram ❤ Susan

Beroende eller inte?

Jag har sagt det förut. Men NU händer det!

Jag har börjat läsa i den här boken tidigare men bara tagit mig till andra kapitlet och sen tog det stopp.

Mats och jag kombinerar läsandet i boken med fem träffar med andra människor och  kursledaren Jackie. Där får vi lära oss för- och nackdelar med att avstå socker/mjöl och väldigt intressanta saker om näring och ”ickenäring” som jag kallar det.

 


Urdrag ur boken:  Idag anser flera seriösa forskare i USA att de senaste decenniernas fettskräck och nya konstgjorda fetter (transfetter) i kombination med stora mängder socker rubbat hjärnans biokemi. Och att detta, tillsammans med en sårbarhet för beroendesjukdom i en värld full av saker att bli beroende av, har lett till att extra många i dag får allvarliga konsekvenser av sin annorlunda biokemi, att vi ser så mycket beroende i dag – och hos så unga människor.

Så kallad fettkost (livsmedel, där man minskar på fettet, lättprodukter) ökar risken för sockerberoende eftersom den har hög andel socker och raffinerade kolhydrater (tillsatt för att ge smak när fettet är borta).

Lågfettkost stimulerar inte mättnadshormonet leptin som ska meddela hjärnan att: ”Nu är tanken full, så dra ner aptiten och höj förbränningen!” I stället blir effekten tvärtom: ”Än är jag inte mätt, bäst att ta lite till.”

Lågfettkosten innehåller inte de näringsämnen som hjärnan och kroppen behöver – så hur skulle kroppen känna sig nöjd? Det är stor skillnad mellan att bli ”mätt” = full i magen och att bli ”mätt och nöjd” = lugn och ro i hjärnan. Man kan äta ett kilo pasta och bli jättemätt, men fortfarande känna sig hungrig eller man kan äta en portion kött med örtsmör eller bearnaisesås och grönsaker med dressing och bli både mätt och nöjd.

Med socker i maten åker vårt humör samma bergochdalbana som blodsockret. Häftiga humörsvängningar är typiskt.


Det har tagit mig ett par veckor att förstå allvaret och det chockerande innehållet i boken. Men det har verkligen fått både mig och Mats riktigt motiverade för första gången. Precis så här är det för mig. För ett par veckor sedan hade jag ingen mättnadskänsla men det har redan blivit bättre!

Plötsligt händer det och poletten faller ner!


Mer ur boken: En del människor kan aldrig tacka nej till kakor, bröd, glass, godis eller alkohol – och väljer alltid pasta eller pizza framför lax eller makrill. Är du kanske en av dem? Då kan du vara känslig för socker.

Många överviktiga och jojjobantare hör dit. Men även normalviktiga och underviktiga. Sockerberoende eller sockerkänslighet har inte med vikt att göra. Många kroppar skriker efter socker. Orsaken är att de reagerar helt annorlunda än andra på den här sortens mat, den ger inte bara mättnad utan också ett fysiskt och psykiskt välbefinnande. Och den känslan vill kroppen åt, igen och igen. Men det har ingenting med dålig karaktär att göra. Suget efter socker handlar helt enkelt om hjärnans kemi. 

Att äta får oss att må bra. Maten ger ett påslag av signalsubstanser som ger en känsla av välmående. Det är så vi är skapta. Att vara hungrig är obehagligt, när vi äter mår vi bra.


Det här känner jag verkligen igen mig i! Jag har svårt att tacka nej när det bjuds kakor och annat sött. Jag kan verkligen längta mer efter ett gott bröd än efter godis. Och pasta triggar verkligen mitt sötsug! Jag älskar pasta!

Strax efter jul började jag trappa ner sockerfrossandet, så när vi börjat kursen har det gått över förväntan. Men varje dag ges tid till att laga den hälsosamma maten och att planera att ha något med mig om jag ger mig av hemifrån.


Mer ur Sockerbomben3.0: För bara några decennier sedan diskuterade forskarna om orsaken till bland annat drogberoende skulle sökas i arvet (generna) eller i miljön (uppväxtförhållanden och socialt sammanhang). I dag är alla eniga om att det handlar om både och, arv och miljö. Det råder ingen tvekan om att de flesta som utvecklar beroenden har en ärftlig känslighet för det.

För den som har denna känslighet är just socker ett av de ämnen som ger den allra snabbaste effekten på kroppen – samtidigt som det finns tillgängligt nästan överallt, från det att vi är mycket små. Vi lär oss tidigt att så fort vi ska fira något, belöna oss, trösta oss eller är trötta – då hjälper det att stoppa i sig något sött. Och det gör det ju, vem skulle välja kokt torsk till kaffet på eftermiddagen?

Vad som händer är dessvärre att vi därmed ställer in hjärnans banor på att stimuleras av ett ämne vi tillför utifrån – och i och med det förbereder oss för allvarliga sjukdomar och ibland till och med en framtida karriär i drogernas värld. Dessutom är det med socker som med rökning, att det tar lång tid, kanske tio, tjugo år, innan symtomen visar sig tydligt. Och då är skadan redan skedd.


Oj vilken igenkänning! Jag hade varit rökare i 20 år när jag träffade Mats, och hade trappat ner ordentligt med det. Eftersom han inte var rökare så slutade jag helt. Vi träffades i februari och han hade godisbutik. Jag ersatt (men förstod det inte då) mitt rökande med godis. När jag bara några månader senare blev gravid var det till och med lite okej att frossa i socker. Men om jag ska vara ärlig, så hade jag ätit ganska mycket socker redan innan. Jag minns att jag, under den tid som jag bodde i Stockholm, köpte en 200grams chokladkaka som jag åt på tunnelbanan hem – utan dåligt samvete och utan några som helst konsekvenser – alltså ingen viktuppgång! Jag åt mycket mjölmat som mackor och pasta…  och traditionell husmanskost. Jag blev ju inte tjock!

Exempel på ett mellanmål  numera…

Jag älskar morötter i alla former så det är lätt och jag känner mig inte lika hungrig längre. Men jag får verkligen vara vaksam. Det är skönt att vi båda är med ”på samma tåg” så att säga. Det gör det enklare och motivationen starkare. Jag märker att det är väldigt lätt att falla in i gamla mönster. Hur jag tänker när jag blir frustrerad, när något går emot. Mycket är relaterat till mat och tröstätande. Att veta vad en äter är en lite del av det hela. Att veta VARFÖR jag äter och NÄR, känns lika viktigt.

Vi bör helst inte äta så mycket frukt – det kan i värsta fall trigga efter mer socker, men vi är alla olika så vi får prova oss fram. För mig är pasta en sådan trigger. Jag blir alltid så sötsugen efter det.

Vi inspireras av vår fantastiska kursledare Jackie att även välja hälsosamma alternativ när det gäller det vi faktiskt stoppar i oss. Alltså mat med så lite konstiga tillsatsämnen som möjligt.

Det är så himla inspirerande! Jag tycker efter bara två veckor att maten smakar mer. Det går snabbare att handla – eftersom jag kan gå förbi 80% av innehållet i butiken! Antar att det i förlängningen blir billigare också! Om jag går ner i vikt är det ytterligare en bonus.

Nu byter vi successivt ut en del fett mot kokosolja. Vi strör gurkmeja på de stekta äggen till frukost och vi börjar dagen med ett glas ljummet vatten med en tesked bikarbonat – för Ph-balans i kroppen. Några små förändringar i taget.

Jag har bakat fröknäcke och vi äter jättegoda middagar. Försöker att handla så ekologiskt som möjligt. Enbärsbiffar, kantarellsås, sötpotatis och grönsallad med citronolja och ekologiskt örtsalt…

Jag kommer att tipsa och berätta mer om vår kostomställningsresa.

Känner mig galet stolt och taggad!

Det här känns på riktigt! Inga dieter eller annat hokus pokus som känns som nödlösningar.

Lära för livet vad som är bra mat helt enkelt!

Kram ❤ Susan

Nostalgi

Ja, det blir mycket av det när en rensar ur huset. Vad den stora lådan som stått i garaget innehöll hade jag glömt för längesedan. Där fanns väl utvalda delar jag sparat från min uppväxt. Nu är det dags att sålla ytterligare.

Jag har alltid varit en sparare.

Jag hittade ett papperskuvert fullt med utklippta bilder från Kamratposten. Minns att jag gjorde collage på väggarna i mitt rum med dem.

En hästpärm full med information där jag försökte lära mig hur hästar skulle skötas. Allt från hästens alla delar, skötsel, utseende och till och med en egen flik för roliga historier med hästinnehåll.

Och så bilder förstås. Både vykort och urklipp.

Drömmen om en häst. Jag skötte om en jättehärlig åsna vid namn Grålle, som jag också red regelbundet. Han var min ögonsten…men på kuvertet har jag skrivit: ”Åsnor är bra men hästar är bäst”…

Samlarbilder och min brevväns hemmagjorda hästtidning…

Och så Barbieprylarna också.

Vet inte hur jag ska sortera. För en nostalgisk samlare som jag blir det svårt. Tänker mig att den här bloggen blir fin att återkomma till när allt är borta.

Tror att jag ska tvätta upp några utvalda Barbiekläder och hänga upp dem fint i Barbiegarderoben. Det får bli det jag sparar. Reste får jag slänga eller ge bort. Många plagg har mamma och mormor sytt eller virkat.

Samlade ishockeybilder också. Till Mats stora glädje! 😍 Han hade ett exakt likadant samlaralbum när han var liten. Då – 1971 var han 8 år och jag 10.

Det var ju VM och det tittade jag på.

Blir också fascinerad över hur fint jag skrev när jag gick i andra och tredje klass. Kommer ihåg att bilden var ett klistermärke som fröken satt överst på boksidan.

Minns inte att jag fortsatte att skriva så fint i tonåren! Tappade det nånstans på vägen.

Ja det är sannerligen inte lätt att veta vad jag ska spara… samtidigt som allt bara har ett värde för mig.

Som alla brev och vykort jag fått av vänner…

… heeelt otroligt! Har gått igenom alla vykort och blir så glad för påminnelsen om alla som skickat en hälsning. Här är vykort från hela världen! … och tänk att vi tjejkompisar faktiskt skickade brev till varandra då och då. Fint att påminnas eftersom jag glömt det.

Nu är jag så himla glad att jag sparat detta. Delar av det blir jätteroligt att sätta in i min ”Boken om mitt liv”!

Hittade en annan rolig grej kring det som jag visar nästa gång.

Natti natti!

Ibland är det också härligt att tänka på det som varit.

Godnatt! ❤ Susan

BUTIK21

För er som följer mig här så har ni sett att jag då och då nämnt mina besvär med mina fötter. Det gjorde också BUTIK21!

I samarbete med dem testar jag nu deras stödstrumpor.

Så här skriver de om strumporna på sin sida:

”Ta på dig dina stödstrumpor direkt på morgonen – så motverkar de trötta och svullna ben och fötter hela dagen. Stödstrumpor hjälper din kropp med blodcirkulationen så att hjärtat orkar pumpa upp allt blod från benen. I vårt utbud hittar du både klassiska och moderna stödstrumpor för alla dina behov, bland annat för graviditet och för sport.”

Jag fick ett par grå stödstrumpor i ull som jag redan provat. De var jättesköna och välbehövliga nu när jag stått och gått mycket hela hösten i och med vår flytt. Jag älskar ullstrumpor och upptäckte deras alla kvalitéer när jag vandrade. De absorberar fukt superbra och luktar aldrig illa!

Jag har också fått möjligheten att testa dessa stödstrumpor.

Ni vet ju att jag gillar färg så de här var härliga!

Jag gillar att de ”smiter åt” olika starkt på olika ställen och det var lätta att få på.

Nu ska jag ha dem på hela dagen. 👍😍👍

BUTIK21 har det mesta för fötterna. Även sånna här hjälpmedel…

Klicka på bilden överst så kommer du till deras nätbutik.

Ta vara på stunden och Ta hand om dina fötter!

Kram ❤👣❤ Susan