Taggarkiv: Alice

Livet lunkar på

Jag skulle egentligen åkt hem till Kalmar igår eller idag men så blev jag sjuk. Eftersom Mats besöker sin snart 93-åriga mamma dagligen vågar jag inte åka hem och riskera att smitta honom eller henne. Så jag blir kvar i Byxelkrok. Imorse var det rätt så skönt att ligga kvar i sängen. Snöstormen härjade utanför. När jag väl klev upp såg jag knappt ut genom köksfönstret!

Jag har inte orkat att ta särskilt långa promenader med henne  nu när jag är sjuk så i morse fick hon följa med grannarna Ingegärd och Birger och deras lilla hund Tino – som Alice är väldigt förtjust i – på långtur i snön.

Hon såg helt lycklig ut när hon skuttade i väg i nysnön.

Jag kurerar mig med diverse drycker och rensar upp lite i köket. När Alice kom hem fick hon gott käk och somnade som en stock på sängen i mitt målarrum.

Även om jag inte var sugen på mer snö så är det väldigt skönt och friskt ute.

Solnedgång.

Vackert ljus över hamnen.

Skönt att orka sitta uppe och måla idag. Jag målar och virkar. Lyssnar på bok. Lagar mat och ser på film.

Nu hoppas jag på plusgrader och sol igen.

Kram ❤ Susan

En skön lugn helg

Vi har haft sällskap i Byxelkrok av Lille Martin och hans mamma. Vi har bara varit tillsammans, ätit gott, promenerat och tittat på Mellon.

Vi fick en underbar stund på stranden.

Möte med svanar…

Mellomän…

Sedan somnade Martin i Mats knä och vi såg vidare på TV.

Söndagen gick i samma anda med samma sysslor – tipspromenad, skidor på TV och goda matrester. Skönt!

När Mats, Martin och Phuong lämnat kroken idag på sönsagen, tog jag och Alice tillvara det sista dagsljuset på Lyckesand. Det var speciellt att gå där i nästan skymningsljus.

Imorgon är det måndag!

Ny dag – Nya möjligheter – och med en önskan om kraft till nya val.

Önskar er alla en din vecka!

Kram 💙 Susan

Sol och spenatpaj

Efter så lång tid med grå himmel och urtråkigt väder var det ljuvligt att se och känna solen idag! Några plusgrader var också skönt. Alice och jag tog en tur på favoritstranden. Tråkigt nog åkte Mats hem till Kalmar igår, men de har haft sol även där idag.

Alice löper nu så det är perfekt att rasta henne där. Då kan hon springa lös trots sitt tillstånd och jag har stor koll på om det dyker upp någon annan hund.

Jag hittade en fin vandringsstig ovanför stranden som vi tog norrut. Sedan gick vi ner till stranden, fortsatte en bit norrut och vände sedan söderut längs stranden tillbaka. Där passerade vi den stora stenen som nu fått ett alldeles glittrande och spännande utseende av vattnet som slagit upp på den och frusit.

Vackert!

Jag tillbringade eftermiddagen med att stapla ved, elda, måla och laga mat… och pyntat med vårliga tulpanlökar.

Kvällspromenaden bjöd på fantastisk solnedgång! Ser ni den starkt lysande stjärnan?

Godkväll önskar jag och Alice från Byxelkrok!

Kram ❤ Susan

Lyfta lådor och passa djur 

Så har vi då flyttat åt dottern! Vi har städat, lyft, kånkat och packat!

Julias pojkvän pluggar numera i Karlskrona så Julia ville ha en egen mindre lägenhet. Vi har målat sovalkoven i den nya lägenheten.

Från den ena vindsvåningen utan hiss till den andra vindsvåning med hiss! Tack å lov!  En söt liten lägenhet som hon säkert kommer att trivas jättebra i. Mysigt blir det! Under dessa dagar har kissen och Julia sovit hemma hos oss. Alice var inte så road av att återigen behöva konfrontera lilla nyfikna kissen Loke som la sig under skåpet och smög på henne. Vilket skådespel! Hahaha!

❤ Det tar på krafterna att flytta! Nu har matte somnat, då kan också kissen sova. ❤

Underbara älskade djur!

Kram ❤ Susan

Blådag blev grådag

Så småningom gav snöstormen upp.
Men även en grå dag kan vara vacker!

Alice och jag har varit på fototurné idag igen.

Vackra björkar.

Vi har varit på Neptuni åkrar och hos korna i Trollskogen. De var väldigt nyfikna på Alice.

Kunde inte låta bli att ta en bild på min bod i hamnen.

Nu ska vi mysa vid brasan – och virka och sticka.

Ha en skön lördag vänner!

Kram ❤ Susan

Ett ovanligt Byxelkrok

Nu har jag varit ensam i Byxelkrok i tio dagar med undantag över nyårsafton och nyårsdagen när Mats och vänner var här. Det har gått rätt så bra. Alice och jag har tagit våra utflykter till havet och skogen. Jag har fixat och pysslat i huset.

Och så kom ovädret. Storm och SNÖ! Det var tufft att ta sig ut, och om sanningen ska fram så är det förbannat mörkt och tyst när jag tar sista rundan med hunden innan vi lägger oss på kvällen.

Här om dagen deppade jag faktiskt ihop lite. Kände mig besviken på mig själv att jag slarvat så med maten och träningen – även meditationen. Att jag inte lyckats skaffa mig de rutiner och strukturer som jag planerat när jag kom upp hit.

Men jag tog tag i det genom att starta tisdagen med en lång morgonmeditation. Det var välgörande. först satt jag 45 minuter med en blandning av rastlöshet och irrande tankar. Mot slutet infann sig dock den där sköna känslan och jag ställde klockan på en kvart till. Då fick jag så himlans många bra idéer till en ny bok som jag skulle vilja skriva. Fick snabbt skriva ner tankarna.

Nu har jag mediterat varje morgon och det är en bra start. Inte lika länge men det gör verkligen nytta. Efter en meditation i går gjorde jag Mitt-bästa-jag-övningen som vi skriver om i vår nya bok Dags att Må Bra, och den är verkligen härlig och nyttig att göra när man känner sig lite nere. Nu har jag kommit igång med motionscykeln och mina övningar också. Mår mycket bättre. Det är lätt att tappa greppet! Och så viktigt att ständigt påminna sig om vilken riktning man vill ha! Därför har jag tagit vår nya bok till hjälp för att hitta mer närvaro i tillvaron.

Igår tog jag och Alice en tur till Lyckesand i snöstormen. Jag ville se hur det såg ut. En ovanlig syn för mig. Alice verkar gilla det.

Vågorna gick ända upp till sanddynerna så det gick inte att gå på stranden. Det syns inte på bilderna, men det stormade och snön yrde hejdlöst runt omkring oss.

Så – vi fick ta en promenad i skogen istället.

Lagade mig en porterstek när vi kom hem. Gott! Nu har jag mat i två tre dagar – minst!

Vår veranda hade snöat igen i morse. Måste väl ta in madrasser och annat innan det tinar.

Fick skotta ut bilen i förmiddags. Men det gjorde jag gärna för idag blåste det inte alls, inget snöfall och …strålande SOL! Så vackert! Det glittrade i snön!

Först lite mysigt snicksnackade med grannarna och sedan åkte jag och Alice på enfotograferingsturnė.

Piren i hamnen – eller Frihetsgudinnan som Kicki, damen jag mötte – kallade den. Högst upp satt en Skarv och kikade…

Mer från piren…

Hamnen…

Neptuni…

Det är för mig ett väldigt ovanligt Byxelkrok. Men definitivt lika vackert.

Igår köpte jag lite garn på Ica. Längesedan jag stickade eller virkade. Köpte mer garn idag och stickor. Nu har jag börjat virka ett par sockor. Brasan är tänd. Alice har fått en tuggis, jag har fått en Galliano och vi virkar oss fram till Grotesko med superroliga Henrik Dorsin som kommer på TV ikväll.

Önskar er alla en skön fredagskväll!
Kram ❤ Susan

En dröm

Jag har varit i Byxelkrok i snart en vecka nu. Det tog tid att landa denna gång med de två djuren runt mig. Alice som mest var besvärad och som ständigt tittade på mig med stora ögon och undrade om jag inte skulle ta bort den där kissen snart. Men till slut så kunde de slappna av i soffan med behörigt avstånd. Ibland bytte sötisarna plats. 

Lilla underbara Loke som lurade under  sängen och trodde att han inte syntes.

Jag har i många år haft en dröm om att ha ett rymligt hus där vi har gott om plats att bjuda hem människor vi tycker om och råd att äta och dricka gott. Så kom nyårsafton och huset fylldes med ytterligare en vovve och massor av människor. Loke tyckte att det var säkrast att hålla sig till hyllan på toaletten. 

Vi hade det så himla trevligt. Mats syster Susanne med särbon Ulf. Vännerna Elisa, Niclas, Nina och Nisse. Ingen av de andra kände varandra sedan innan och det blev fina berättelser. God mat och trevliga samtal. 

Det är så härligt att kunna ha utrymme och erbjuda övernattning och få äta frukost tillsammans. Ta det lugnt och bara samtala. Nyårsdagen tog vi en promenad vid vattnet och lunch i köket efteråt. Fler fina berättelser. Vi pratade bland annat om den underbara känslan i att ge.

Så småningom åkte alla hem till Kalmar – till och med Loke.

Jag och Alice stankar kvar och bara vilade rester av dagen. Jag kikade på en film. Alicens har nu sovit sitt längsta sömnpass någonsin. Hon har inte gjort den minsta antydan om att vilja gå ut på 17 timmar!!! Men nu strålar solen så jag får  nog väcka henne. 

Ett fint slut på 2016 som varit ett år med både smärta sorger och härligheter. Ett år som gått upp och ner med känslorna och som symboliserar livet i stort.
Önskar er alla allt gott under 2017. Hoppas att människor tar sig samman. Att världen tar sig samman och vi får ett slut på allt dödande och hemskheter som verkar eskalera. En tro på att dödandet och rädslan inte skapar några lösningar.

 Jag önskar mig en värld som börjar tro på freden, mänskligheten, solidariteten och godheten.
Kram till er alla! 💖🕊💖 Susan 

Från kaos till lugn

Den här dagen startade med en katt på kudden vid örat och en hund i Mats säng med rumpan vänd mot oss. Ganska lugnt och skönt. Passar Julias kisse Loke. Han är vacker som en kung och … busig. Alice ligger lugn – intet ont anande vad som komma skall. Tyckte dock att det knorrade lite oroväckande i hennes mage. 

Sedan urartade förmiddagen. 

Alice hade under gårdagens promenad hittat ett svankadaver vid strandkanten. Trodde hon bara sniffat lite på det men började misstänka att hon gjort mer än sniffat. I samma veva upptäckte jag att hon hittat till den väl – trodde jag – inslagna kattmaten på golvet i ett hörn bakom toalettdörren. 

Måste då beskriva hur det är att ha två sorters matning av två djur som inte är vana vid varken det eller varandra. 

Kissens mat står på en bänk så att Alice inte ska komma åt det. Hon skulle nämligen sluka det och tål det inte. Alice mat får jag ställa ner då och då för annars äter katten det och då får jag plocka kattspyor överallt! Alice vattenskål får jag lägga ett lock på och öppna då och då eftersom missen tror att det är en leksak – en plaskpool! Hela golvet blir blött om den är obevakad. Lokes vatten har jag nu rationalisera bort på bänken bredvid hans mat –  jag får torka upp hela tiden! Så han får dricka i nåt kärl i vasken där det inte gör så mycket om det blir vått.

Hur som helst.  Jag skrotade fortfarande runt i nattkläder och ännu ingen frukost. Alice började må sämre och for runt i huset. Kissen trodde att hon ville leka och hängde på. Ännu mer stressad hund! 

Letar efter katten som ibland gömmer sig. Han har hittat en favoritplats i badrumshyllan. Efter lite mankemang fick jag i alla fall upp det lysande sstjärnfallet på väggen!

Jag tog 45 minuters promenad med Alice. Fortfarande illamående. Jag åt, svarade på mejl, kissen gick bärsärkargång i huset och jag insåg att jag behövde ut med hunden igen, men fick först stänga in katten på toa så att jag fick äta ifred. Släppte ut kissen, la några vedklabbar i spisen och åkte till trollskogen med Alice.  

Avslappnande både för henne och mig! Så vackert! 

Fantasin tog fart. Fallna träd? Eller urtidsdjur?

Längst bort på udden mittemot – fyren Långe Erik. 

En död jätteek. Visste ni att det sägs att ekar växer i 300år, lever i 300 år och dör i 300 år? 

Nåväl – överraskningen var att komma till den här fina stranden. Med den största och högsta musselskalsvall jag sett. Märklig syn. Det knastrade och prasslade härligt när Alice sprang i den… och så soooool! 

Vi promenerade murgrönestigen där murgröna stjäl stammen av träden och bildar sina egna små träd.

Efter den promenaden lugnade Alice ner sig och vi åkte hem till Loke. Alice la sig med en gång och sov. Jag la mig i badet. Gissa vem som vaktade?

Så kan också en dag i ett liv bli!

Kram ❤ Susan 

Sköna Söndag

Jag har fyra målningar på gång. 

Det gröna trädet med röda frukter…

Det röda ballongträdet…

Tavlan med alla hjärtan…

Och så turturduvorna…

Idag har vi gått den traditionella tipspromenaden här i Kroken. Varje söndag. Väldigt trevligt. Tio rätt av tretton. Mats kollar på sport och Alice vilar. Hon byter bara plats. 

I soffan…

Snart fisk i ugnen. Ris à la Malta på gång. Vi har det bra. Tänker på människorna i Aleppo. Det är vidrigt och känner hopplöshet ibland. Slutar med att jag är TACKSAM över att vara så lyckligt lottad. Det är verkligen ett lotteri var man föds.

Hoppas att ni också har det bra.

Kram ❤🕯🕯🕯🕯❤ Susan