Taggarkiv: Hos oss

Hej då huset!

Äntligen är allt klart! Igår flyttade vi ur det sista ur vårt radhus i Kalmar.

Drygt 16 år har vi bott här! Lyckliga stunder och även hemskt jobbiga stunder. Livet har verkligen gått i bergådalbanespår den här tiden.

Den nybyggda altanen hann vi aldrig riktigt njuta av eftersom huset i Byxelkrok dök upp! Huset i Kroken vi drömt om så länge men inte trott att det var möjligt.

Nu ska radhuset i Kalmar hyras ut till en trebarnsfamilj av den nya ägaren och jag önskar att de får fina sommarstunder på altanen och kommer att trivas i huset.

Jag undrar om de kommer att behålla den härliga fondtapeten vi satte upp för två år sedan…

Jag kommer att sakna den. Men har en bit kvar av den i en hylla…

Hej då Måleksvägen och alla människor vi mött där under åren. ❤ Eftersom mamma bor kvar på gården så kommer vi att dyka upp där då och då och se till att ni sköter er. 😉

Vi sa också Hej då till dottern med ett restaurangbesök i helgen. Hon är nu i Stockholm för att under 4 veckor utbilda sig till nagelterapeut.

Jag är så glad för hennes skull. Känslan av frihet och äventyr att komma till en ny stad och få upptäcka allt! Jag minns den.

Hej då älskade Julia och varmt Lycka till! ❤

Stora förändringar i livet.

Att bli Ölandsbo på riktigt är också stort och var inte något vi tänkt oss för bara två år sedan!

Drömmar KAN gå i uppfyllelse men vi behöver jobba hårt för dem och inte tappa fokus. Det kan ta tid.

En sak som är viktig är att vi pratar med andra om våra drömmar och önskningar. Med hårt arbete, kommunikation, rätt fokus och till slut så korsas trådarna och nätet kan knytas ihop.

Det är spännande och livet är aldrig tråkigt!

Nu vilar jag och Alice i Byxelkrok några dagar…

Sen ska vi åka hem och ta hand om Phuong och Martin som kommer tillbaka från Vietnam.

Ta vara på stunden. Gör något oväntat eller något du drömt om länge. Låt andra få veta vad du vill och önskar. Din önskan kan vara någon annans vilja att hjälpa. Låt inte tiden springa iväg tills det är försent.

Kram 🎈 Susan

Första Januari 2018

Ja, det känns bra. Nu är vi på den sida där det blir ljusare och ljusare.

Jag saknar ljuset mer sedan vi började vara mer på norra Öland. Här är mörkret så uppenbart. Här går vi knappt ut efter att mörkret anlänt och det är tidigt och det blir väääldigt mööörkt!

Jag har redan plockat bort tomtar och julpynt! När annandagen är över brukar jag vilja starta om. Möjligtvis får en och annan julstjärna vara kvar – för mörkrets skull.

Så – nu har spiselkransen fått ge plats till några figurer jag räddade inom familjen när vi rensade Mats föräldrahem. Några söta keramikfigurer som hans moster Elsa gjort. Tant Brun, Tant Gredelin och tant Grön med sina hundar. Tycker att de är så söta.

Nyårsafton startade med att jag fick hjälp att flytta alla fönster (som vi bytte ut för ett år sedan) och ställa dem på lagring. Tänker att de ska bilda något litet växthus så småningom i framtiden. Tusen tack Ann-Marie, Henke och Olle! Ni är årets sista hjältar!

Sedan skrotade Mats och jag på varsitt håll. Jag fixade och röjde lite i garaget och Mats värmde lite julmatsrester vid fyra, vi åt och klockan tickade på. Vid halv sju hade jag inte duschat än!

In med lite grönsaker i ugnen, dusch och lite nyårsstass.

Vi käkade gott!

Ingen glamorös Nyårsafton men väldigt skön. Regnet strilade utanför, så det blev en kort promenad för Alice och Mats. Fejstajmade med Phuong och Martin i Vietnam och såg Skavlan.

Vi reflekterade lite över året som gått.

Vi drog några inspirationskort inför nya året och jag drog dessa.

Känns väldigt spännande att spekulera kring dem inför nästa år.

Jag känner stor tillförsikt inför 2018. Vad kommer att bjudas? Några nya vänner? Fördjupning i mina nuvarande relationer? Fördjupning inom mig? Vad kommer att dyka upp i mitt hjärtas kreativa kammare? Vad kommer jag att sitta här och förundras över om ett år?

Det är så spännande att inte veta och så spännande att ändå veta att jag själv väljer hur jag förhåller mig till vad det nu än är som händer. Där finns en stor tillit!

Förra året gjorde jag den vandringen i Spanien som jag längtat efter i så många år. Nu sitter jag här med så ont i fötterna att jag knappt kan ta en promenad med Alice!

Sånt är livet! Kanske hänger det ihop. Det brukar det mesta göra.

Hur ser du på det nya året? Vad drömmer och hoppas du på?

Önskar er alla en skön första dag på nya året … till att börja med.

Kram 💖 Susan

Jul, Jul – strålande jul…

Så kom då julafton. Ja, den kommer ju vare sig en är klar eller inte.

Intentionen var att försöka ”bara vara” så mycket som möjligt.

Julia kom med sin kisse Loke och en låda med fantastiska godsaker hon tillverkat själv! Hemgjord senap, sill, Saffransskorpor, godis och mycket mer. Bland annat en supergod granskottsglögg!

Äntligen Julmat…

Äntligen Julbad…

Äntligen Julklappar…

Äntligen Julmys…

Kissen och vovven vilar fint tillsammans nu 💖

Äntligen lite spel och lite pussel. Julias pojkvän Olof kom och vännen Tilde som flyttat till London. Middag för vänner.

Människor kom och gick… fint! 💖

Försöker också uträtta något vettigt mellan helgerna. I februari börjar vi snickra upp panel i huset. Tog med oss snickeriproffset Ann-Marie till byggfirma i Löttorp angående val av panel. Stor beslutsvånda men bra med smakråd.

Efter det en trevlig lunch i Löttorp på Kalk med Ann-Marie och Olle. Godaste hamburgaren jag nånsin ätit!

Vi har hunnit med lite mellandagsbio också – Solsidan. Ganska rolig!

Nu vankas middag i kväll hos vänner i ”Kroken” och Nyårsafton myser vi nog på tumanhand med Alice. 💖

Ger inga nyårslöften men ser fram emot förändring på många plan.

Önskar er alla ett Magiskt spännande och friskt 2018!

Kram 💖 Susan

Lite avundsjuk

Morgonljus…

Soluppgång…

Pauser…

Fick hembakat julbröd…

Men trots att allt är så vackert runt omkring mig så önskar jag att det kunde komma lite snö. Är så avundsjuk på alla vackra vinterbilder från överallt i landet. Jag vet ju hur skönt det blir ute när snön lagt sig. Så där dovt ljud. Ren luft. Stilla. Och knarr under skorna! ❤

SÅ! …vill jag ha det nu!

Kram 🎄 Susan

En snabbis i Kalmar och Lars W.

Tog Alice med mig hem till Kalmar en sväng. Undrar hur länge jag kommer att benämna Kalmar som ”hem”?

Hursomhelst – vi hade gruppsamtal med exportrådet i Japan/Tokyo på agendan och det gick rätt så bra. Fortsättning följer!

Vi fick möjlighet att skylta upp vår bok Boken om mitt liv i ett fönster o stan tillsammans med tavlor… jag gjorde en snabbutryckning. Min snabbaste skyltning någonsin cirkus 20 minuter! Nånting av den gamla dekoratören finns kvar! 🤣

Sedan hämtmat i bilen – Sushi – och samtidigt lite brödsmulor till fåglarna vid slottet.

Lördagen lite middag för Phoung och Martin som nu reser hem till Vietnam en månad och hälsar på familjen. Lite klappar blev utdelade också.

Så packade jag bilen full igen igår, söndag och styrde mot Öland igen. Stannade i Halltorp på Vida konsthall för att äntligen se Lars Wallins utställning som snart är över. Velat se den sedan i somras!

Här bjuder jag nu på en bildkavalkad från den…

Skisser…

Rött…

Rosa…

Detaljer…

Kännaochklämmamöjligheter…

Under våningen…

Brudarskrudar…

…och så lite Macode Linde…

Väldigt speciellt…

Och så äntligen Byxelkrok.

Hallen full igen men nästan tom – igen! …Lite vila med Mad men.

Önskar er en fin vecka med lite andrum i den eventuella julstressen.

Kram 🕯🕯🕯 Susan

…och det tar aldrig slut…

For upp till Byxelkrok igen. Packade bilen full. Skuffen och baksätet.

Alice skulle klippa sig på fredagen så hon fick stanna hemma med husse. Passargerarsidan med blandade kassar…

…och med nån liten loppiskruka som jag haffade någonstans på vägen förstås. 😉

Som jag längtat efter den här skylten denna gång! ❤ Andas.

Väldigt trött när jag kom upp. Det är så sövande att köra. Men lastade ur bilen i alla fall. Och så var hallen full igen! ❤ Några medvetna andetag.

Det känns som att detta aldrig tar slut! Jag har tappat räkningen på hur många lass jag kört. Andas.

Så väntade dagar av rensning och röjning. Röjt ur hela klädkammaren och organiserat upp den. Städat ur hela skafferiet. Ordnat plats i tvättstugan…OCH julpyntat. Och så en massa odefinierbart småplock där emellan.

På fredagen kom Mats med släp och Alice. Vi fick hjälp av grannen Anders att lasta ur trädgårdsmöblerna och lådor. Alice var nyklippt och blev så lycklig av att komma hit igen.

Vi pausar ibland med en skön promenad… Andas…

…eller bara stannar upp med några andetag…

Lite, lite snö har vi fått. Andas.

Grå himmel men vackert, vackert

Byxelkroksbocken lyser ståtligt och ser ut över sundet.

… Det känns så skönt att Alice kommit upp och gör mig sällskap eftersom Mats vände direkt hemåt igen. Han sköter hela hanteringen av nya boken – marknadsföring, kontakter med distributör, detaljhandeln, tryckeriet och mycket annat… eftersom Boken om mitt liv verkar bli en populär julklapp så har han fullt upp…

…medans jag tar hand om det praktiska kring flytten. Så har vi delat upp det för att få ihop det under den här omtumlande perioden.

Andas.

Det bästa med detta är att saker sorteras och minskas. Men det tar tiiid och det är ibland smärtsamt att skiljas från en del saker.

Nu är det ju som tur är, att allt är övergående – även detta. Inget är beständigt!

Sorterar även i allt som vi vill bevara från Mats barndomshem.

Så nu ”samsas” Mats farmors broderade duk med min mormors julbonad vid vår köksbänk i Kroken. ❤

Så möts de två kvinnornas skapande på Öland. ❤ Andas.

Kram ❤ Susan

Hepp!

Hade så mycket att berätta och visa bilder på, men så raderade jag alla bilder i min mobil av misstag. Jag har ny mobil och mamma skulle få min gamla. Trodde i all hast att jag raderade i den gamla … Så var det ju inte! Hepp! Hade massor av inspirationsbilder och kom-i-håg-bilder … Bah!!!

Har försökt att återskapa bilderna med en app men de raderade bilderna kom inte ens upp för att ha möjlighet att återskapa – bara alla filmer?! Frustrerande! Men … Nu har jag släppt det tror jag – kanske tills jag plötsligt kommer på att jag saknar någon vacker bild…

Hursomhelst – det är materiellt – det är bara bilder.

Vi har njutit av det första julbordet. Gott, gott och jag lyckades äta lagom utan att må illa efteråt.

Varit hos goda vännerna Nina och Nils och ätit god mat med goda samtal.

Lillprinsen har gästspelat en natt och vi dekorerade pepparkakor, julfikade och såg tre avsnitt av Julkalendern.

…köpefika blev det… därför att ibland behöver man låta ambitionen vila…

…och så packar jag, sorterar och packar upp och flyttar och omplacerar… Det tar aldrig slut. I vårt sålda radhus. I vårt nya hus. I min svärmors lägenhet… sorterat bland Julias gamla bebiskläder – sååå mycket sött -vill spara allt, men iställetfårdetgå till Afrika! Hepp!

…och så omorganiserar och rensar jag samtidigt i Villa Livskraft.

Hepp! …Ååååååå så mycket jag ska vila efter 15 januari!

Och som ”grädde på moset” så har jag fått galet ont i mina fötter. Ringde vårdcentralen och fick tid den 15:e! Hepp hepp Hepp!? Hur ska jag klara mig till dess? Har så ont på kvällarna efter en arbetsdag att jag bävar varje gång jag ska resa mig upp!

Men… en hund tar inte hänsyn till onda fötter. Det blir skogspromenader men inte så långa. Tassar försiktigt fram i skogen för att skona fossingarna. Det går sådär…

Men en otroligt vacker svampros fångade jag idag…

… på en liten mossig stubbe.

Och av julpyntet ligger det mesta fortfarande i lådor, ja som sagt: ”ibland behöver man låta ambi… …”

Kram ❤Susan

Axplock

Numera går en vecka så fort att jag inte får till mer än ett blogginlägg per vecka. Kanske för att jag förflyttar mig mellan två bostäder varje vecka?

Här kommer axplock ur veckan som gått.

Jag målar.

Plockar om och organiserar i skåp och rum för att få plats med saker som flyttas.

Jag och Alice promenerar.

Bjuder några vänner på middag.

…myser…

Virkar hemligt bus.

Smälter ner ljusstumpar till nya ljus.

Fotograferar och marknadsför vår nya fantastiska bok.

Ser David Batras föreställning.

Virkar lite till.

Packar. Plockar. Städar. Mediterar.

Ha en fin helg!

Ta vara på stunden.

Kram ❤ Susan

Ser tillbaka på veckan som gått

Förra helgen hade vi återträff med några av oss som gick pilgrimsvandringen i Spanien i september. Tyvärr kunde inte alla komma.

Men vi som var där fick en alldeles underbar lördag tillsammans.

Vi delade intryck, både upplevda kring vandringen och sedan vi kommit hem. Så gott att dela erfarenheterna. Sedan mediterade vi tillsammans – en sååå skön stund!

Efter det pratade vi om möjligheten att välja att vara så mycket som möjligt i varandet och kärleken istället för att dras till rädslans domäner och egots luriga träsk.

Mycket, mycket närande och lärande samtal. Längtar efter mer sånna samtal. Jag blir aldrig trött på det – vill bara vara mer i det.

Vill träna på det som är bra, fruktsamt, kärleksfullt och livsbejakande i livet.

Dagen efter var jag med två av tjejerna på Kalmar konstmuseum och såg Design och Konsthantverksutställningen Sydosten. Sånt här tycker jag är kul…

Verk av Lena Håkansson.

Nedan Kristina Jeppsson …

Vi såg också delar av Designarkivets samlingar som ju ligger i Nybro utanför Kalmar. Glad att se så mycket idéskisser på framgångsrika konstnärer. Min favorit Stig Lindberg var representerad med många originalskisser…

Herbarium från 1947 …

Skisser inför Lisa Larssons keramikfigurer…

Bilder både högt och lågt och även mode från bl.a. 70-talet …

Vi avslutade söndagsutflykten med en god cajunbrunch på Park Hermina i slottsparken innan de åkte hemåt. Gott och mysigt!

På söndagskvällen var vi på Kalmarteater och såg Hitkommarna. Vår vän Peter Elmbergs initiativ till en mycket berörande musikföreställning om invandring och att vara flykting. Jag grät. Se den om du får möjlighet!

Sedan blev det höstlov och Lillprinsen Martin kom till oss ett par dagar. Han hängde på oss med allt vi styrde med och vi gick på bio.

Innan bion hälsade vi på Julia som höll på att göra en tårtbeställning. Gott såg det ut i alla fall.

Färdig…

Sedan har jag packat å packat å kört fullpackad bil upp till Byxelkrok.

Packat ur, packat upp och rensat. Varit på tippen och fixat! Phu!

Strukigt nya loppisgardiner till alla rum. La trasmattor under köksbordet för golven är lite kalla. Placerade ut ytterligare pelargoner som jag haft med mig från Kalmar.

Fredagen besökte jag Skäftekärrs julmarknad tillsammans med Helena, Erika, Mormor och Ann-Marie från Kroken. Här ett litet djurskydd i järnåldersbyn…

Strålande sol och jätteskönt väder. Sen avslutade vi med tjejmys med middag och bubbelbad hos mig.

Somnade som en stock i soffan när de gått!

Nu är det lördag igen och Mats har kommit hit. Nu blir det middag på pubben. Säsongens sista?

Ha en skön lördagskväll!

Ta vara på stunden!

Kram ❤ Susan

Hur fort kan en vecka gå?

Förra lördagen bjöd dottern Julia oss hem till henne på middag. Bakad potatis med skagenröra. Galet gott!

Efteråt gick vi och lyssnade på Henrik Schyfferts föreställning Var inte rädda – klokt och mycket underhållande!

På söndagen åkte jag in till Julias arbetsplats – delikatessen på Coop. Där köpte jag en massa godsaker. Mats och jag tog en brunch framför TV:n. Tanken var att vi skulle se reprisen på Så mycket bättre men den var framskjuten till förmån för direktsändningen av #metoomanifestationen på Sergels torg och det blev ju ”sååå mycket bättre!” 😘

Efter det så lastade jag bilen full med prylar (jag tömmer sakta radhuset i Kalmar på saker) och tog hunden med till Byxelkrok. Med hallen full av grejor fick jag ny energi och möblerade om i vardagsrummet. Behöver planera och testa mig fram för vad som ska sparas, ges bort och flyttas av allt vi har i radhuset.

Tänk att jag tycker till och med att det är trevligt att vara ute i spöregn i ”Kroken”! Så här ser jag ut då. 😊

Mats farmors gamla fina porslinsdam med hundar blev söt i sovrummet. Fixade lite fint utanför huset. Fortfarande hänger stora bifftomater i pallodlingen.

Åter till Kalmar. Skrev en krönika om perfektion. Mats och jag föreläste på psykiatridagen. Själv lyssnade jag på en mammas gripande historia om sin i dotter och den här killen …

Joakim Hammar – mycket berörande om hur det är att ha Aspergers. TACK Joakim för det. ❤

Ja, så är det nu lördag igen!

Idag har vi som vandrade på el Caminon återträff. Det ska bli så mysigt att ses igen.

Svaret är: En vecka kan gå jäkligt snabbt! 😍

Önskar er alla en skön helg!

Kram ❤ Susan