Etikettarkiv: Matsåmitt

Vår!

Dagarna ramlar på. Är så tacksam över att vakna i det sköna sovrum som vi har trots att näktergalen och andra fåglar väcker mig tidigt varje morgon.

Vi njuter av solen och värmen och jag vill vara ute i trädgården mer än vad mina fötter klarar. Baxade upp sten på stenmuren i fredags så lördagen fick gå i vilans tecken. Sååå ont i rygg och fötter!

Under helgen har jag pysslat med växter, klippt rosor, krattat rabatter, tränat, målat lite spavägg, mediterat, spabadat och så fick jag ett fint ATC -Artist Trading Card – innan helgen. Så roligt! Skickade ett själv igår som mottagaren har idag eller imorgon.

Mats har ju tränat upp sig och sin rygg nu, så nu lastade han ur en halv kärra med ved helt själv! Så glad för det! Han har även börjat måla lite på huset.

Njuter så av alla trädgårdsblommor! Tulpaner, påsk- och pingstliljor, pärlhyacinter, marktäckare blålila blommor, vitsippor, vitsippor, gullvivor, blåsippor…

Och så här jag tömt min första kompost på härlig fin jord! Alice tyckte också att den var härlig att böka (och äta) lite i.

Vi har ätit gott också. Jag försöker att starta den goda vanan att äta bovetegröt till frukost. Mumsigt med olika tillbehör och mycket nötter och frön. Kött i lördags men vegetariskt igår. Balans! Försöker hitta balans!

Nu – måndag – och vår dotters födelsedag! 💝

Älskade Julia idag 22år!

GRATTIS ÄLSKLING!

Önskar er andra en fin vecka!

Ta vara på stunden!

Kram ☘🐜☘ Susan

Första maj

Jag mår så bra när det blir maj. Nu MÅSTE värmen komma!!!

Vi hade en galen Valborg igår med spöregn å blixt å dunder.

Jag filmade fackeltåget med det sista av laddning som fanns kvar i batteriet i mobilen! Men det gick ändå inte att fotografera för skyfallet!

Däremot fick jag ett par bilder när vi åt Valbogsmiddag på Hamnpuben tidigare på kvällen.

Vi har besök av dottern med sambo och deras kisse.

Kissemissen är en Maicoon och vacker och fascinerande att studera.

Han är högt och lågt. I natt har han legat på ett skåp.

Alice är inte så glad över att ha den nyfikna leksugna kissen i hälarna och blir helt slut!

Idag skiner solen, så efter allt regn kommer nog trädgården att sätta rejält med fart! … och vattentunnorna är fulla nu så jag är förberedd för några dagars torka.

Nu ska jag plantera lite pelargonskott. Det blir mycket av dem i trädgården i år.

Och så har jag sått lite frön för grönsaker. Men det är bara plocksalladen som kikat upp lite grann.

Målat har jag gjort också. Känt mig inspirerad av de starka feministiska krafter som växer och är så glad för det. Här är tre målningar.

Kanske blir de posters. Ska jag göra prints av dem?

Önskar er alla en skön första maj!

Kram ☀️🙏✊ Susan

Från trärent till grågrönt

Nu är äntligen renoveringen av köket så gott som klart. Det finns några lister här och några dörrkarmar där att måla kvar men det är bara lite småpill. Sååå skönt!

Lite före- och efterbilder kommer här.

Diskbänksdelen före…

Efter…

Skafferi och sidobänk med glasskåp…

Efter… med nya hyllor till höger…

Microhörnan har blivit te/kaffe/frukosthörna. Före…

Efter…

Så bytte vi golv. Vi valde ett mörkt eftersom väggarna nu är klädda med vit panel och väldigt ljust.

Matplats… när vi flyttade in…

Matplats nu…

Vi är väldigt nöjda nu när vi gjort det mer till ”vårt”. Det är spännande det här med att renovera. För oss är vårt hem viktigt. Vi både bor och arbetar här.

Jag har hållit igång i trädgården i veckan och kroppen ömmar. Helgen får vara till lugn och ro. Jag ska läsa ut några påbörjade böcker och möjligen att jag sätter några frön.

Igår kom Ola Schenströms nya fina bok – 52 vägar till mindfulness.

Så den får inspirera vår helg. Vi börjar våra mornar med…

Önskar er alla en skön helg!

Ta vara på stunden här och nu.

Kram 🧡🌸🧡 Susan

Vanliga dagar som går

Ibland är det riktigt mysigt att komma till Kalmar. Restaurangbesök med dottern och hennes pojkvän.

Vi lyxade till det och jag åt renrostbiff med blomkål och västerbottenpuré. Efterrätt: Marängswisch! Sockerbomb! Proppmätt!

Sen gick vi på Darin. Ett mycket bra förband: Smith & Thell!

På fredagen åkte jag ärenden och sedan åkte Martin och jag till Byxelkrok. Vi lastade ur bilen, jag tog en tur med Alice och sedan tog jag och Martin ett bad.

Oturligt nog blev jag dålig natten till lördag. Trolig matförgiftning. Mats och Martin mådde bra. Misstänker en plocksalladsbuffé jag åt i bilen till lunch på fredagen.

Jag fick spendera lördagen i sängen med vätskeersättning och Mikael Niemi. Boken var väldigt bra.

Kalmarvisiten innebar även ett besök med mammografi och en tur till frissan. Här är direkt före och efter.

Blev lite annorlunda när jag fick komma hem och rufsa till det lite. Kändes lite väl tillrättalagt för att vara jag. Men nu är jag nöjd.

Idag söndag mår jag lite bättre. Aningens ont i huvudet, lite rörigt och bullrigt i magen men ingen värk i kroppen. Strålande sol ute. Krattar och eldar i den mån jag orkar.

Mats och Martin åker till Kalmar och ser Allsvensk premiärmatch med Kalmar FF.

Ha en skön söndag allihop!

Kram ☀ Susan

En liten bit på vägen

Ja då har vi lackat köksinredningen. Lite av den. Vi delrenoverar köket. Det som är trärent ska bli grönt och vi ska bygga in skåp med panel och sätta panel på väggarna. Taket som också var trärent är nu nymålat. Före…

Vid skafferiet – efter…

Vid diskbänk före…

…efter…

Och så har jag gjort en liten te och kaffehörna bredvid kyl och frys…före…

… och efter…

Ja, det är rörigt fortfarande eftersom det inte är riktigt klart och vi har en del finmåleri kvar. Längtar till när allt är färdigt! Vi ska lägga nytt golv och sätta nya bänkskivor också. Phu!

Jag ligger i influensan så jag gör inte många knop.

Kram ♥️ Susan

Fåk å föreläsning

Nu har vi upplevt Ölandsfåken på riktigt! Det gick inte att gå emot den, bara med den.

Det är märkliga dagar. Ena minuten är det sol och klart och en tänker: nu kan det vara skönt att gå ut. Så tar en på sig skorna och öppnar dörren och så är det mulet och snöyra – och så håller det på hela dagen!

Hamnområdet är igensnöat!

De hoppfulla pelargonerna i fönstret skänker tröst.

Jag tycker faktiskt om all snö. Men det är synd om djuren. Ser ni rådjuret? Verandan är fortfarande snickarverkstad. När snickarna var här fanns väldigt lite snö och solen strålade och det var nästan vårkänslor.

I tisdags föreläste jag för ett tappert gäng pensionärer här i Byxelkroks kapell. Utanför ven vinden och fåken men inomhus var det god stämning.

Mats var med och det var fint att äntligen se det lilla kapellets vackra insida. De startade med en liten sång- och bönestund.

Första gången som jag kan känna att något slår an i mig i denna psalm, speciellt de två första verserna.

Efteråt. Mats åkte till Kalmar.

Alice och jag tog en tur i snön.

…och jag målade klart en bild och tänkte på våren.

Nu är det snart helg igen… och mars. Det går fortare än en anar.

Ta vara på stunden!

Kram ❤ Susan

Fredag till fredag

För en vecka sedan åkte Mats och jag mot Stockholm. Solen strålade och vi for igenom ett gnistrande vackert vinterlandskap.

Vår dotter Julia har varit i storstaden för att utbilda sig till nagelterapeut. Jag tycker resan gick ovanligt fort och vid 16-tiden anlände vi till Solna och salongen där hon tillbringat den senaste månaden. Det var så härligt att se henne igen. Hon var så glad att visa upp salongen, läraren och platsen hon varit på. Light elegance heter produkterna och ska vara de bästa på marknaden.

När vi packat ihop allt material och all utrustning for vi till Julias kompis Michelle för att hämta hennes andra grejor. Det var fint att se hur hon bott. Eftersom den bostaden låg helt nära Mats gudson/Julias kusin Simon och hans familj, så gjorde vi en snabbvisit hos dem och sa Hej. Så småning om letade vi fatt på hotellet vid Odenplan.

Julia visste att vi skulle ut och äta på restaurang. Men vi överraskade med mat och show på Hamburger Börs! Hon blev väldigt, väldigt glad! ❤

Showen med Danny Saucedo var fantastisk! En så klok och mångsidig ung artist han är! Härliga musiker och otroliga dansare!

Dagen efter såg jag fram emot ett besök på Gudrun Sjödén butiken i Gamla stan. Julia och jag tog T-banan in och shoppade lite. Jag trodde aldrig att Julia skulle bära nåt klädesplagg därifrån men hon hittade en rödbrun sidenskjorta bland reaplaggen. 😊 Medans vi shoppade besökte Mats Gustav Vasa-kyrkan och Akademibokhandeln.

På söndagen väl hemma igen fick jag mina naglar fixade av Julia. Det var första gången för mig och fina blev de, eller hur?

Nu kan Julia se fram emot – ny lägenhet tillsammans med pojkvännen och hon kommer att hyra en stol på Kalmar Fransförlängning till sin nagelverksamhet!

Så har vi haft målare i huset på Öland som målat taken i hall, vardagsrum och kök, tapetserat sovrummet och lite till. Jättefint blev det. När de åkt kom snickarvännen Bo med sin son och började sätta panel i hallen. Så vi har det rörigt värre! Bilder på det i nästa inlägg.

Önskar er alla en skön helg!

Ta vara på stunden!

Kram ❤ Susan

Hej då huset!

Äntligen är allt klart! Igår flyttade vi ur det sista ur vårt radhus i Kalmar.

Drygt 16 år har vi bott här! Lyckliga stunder och även hemskt jobbiga stunder. Livet har verkligen gått i bergådalbanespår den här tiden.

Den nybyggda altanen hann vi aldrig riktigt njuta av eftersom huset i Byxelkrok dök upp! Huset i Kroken vi drömt om så länge men inte trott att det var möjligt.

Nu ska radhuset i Kalmar hyras ut till en trebarnsfamilj av den nya ägaren och jag önskar att de får fina sommarstunder på altanen och kommer att trivas i huset.

Jag undrar om de kommer att behålla den härliga fondtapeten vi satte upp för två år sedan…

Jag kommer att sakna den. Men har en bit kvar av den i en hylla…

Hej då Måleksvägen och alla människor vi mött där under åren. ❤ Eftersom mamma bor kvar på gården så kommer vi att dyka upp där då och då och se till att ni sköter er. 😉

Vi sa också Hej då till dottern med ett restaurangbesök i helgen. Hon är nu i Stockholm för att under 4 veckor utbilda sig till nagelterapeut.

Jag är så glad för hennes skull. Känslan av frihet och äventyr att komma till en ny stad och få upptäcka allt! Jag minns den.

Hej då älskade Julia och varmt Lycka till! ❤

Stora förändringar i livet.

Att bli Ölandsbo på riktigt är också stort och var inte något vi tänkt oss för bara två år sedan!

Drömmar KAN gå i uppfyllelse men vi behöver jobba hårt för dem och inte tappa fokus. Det kan ta tid.

En sak som är viktig är att vi pratar med andra om våra drömmar och önskningar. Med hårt arbete, kommunikation, rätt fokus och till slut så korsas trådarna och nätet kan knytas ihop.

Det är spännande och livet är aldrig tråkigt!

Nu vilar jag och Alice i Byxelkrok några dagar…

Sen ska vi åka hem och ta hand om Phuong och Martin som kommer tillbaka från Vietnam.

Ta vara på stunden. Gör något oväntat eller något du drömt om länge. Låt andra få veta vad du vill och önskar. Din önskan kan vara någon annans vilja att hjälpa. Låt inte tiden springa iväg tills det är försent.

Kram 🎈 Susan

NÄRA & NU

Årets första krönika i Kalmarposten 3 januari 2018

2017 är över. Är du en person som med nostalgi mest tänker tillbaka på allt som varit eller är du en person som med förväntan enbart tänker på det nya året?

Kanske tänker du på båda sätten. Vad är det vi minns?

Troligast är att vi minns det som gett upphov till de starkaste känslorna. De som fått oss att bli rejält upprörda, glada, ledsna, lyckliga…

Själv är jag en väldigt nostalgisk person med (ofta) skapligt dåligt minne. Det är kanske därför som jag tycker om att spara och bevara.

Jag har alltid tyckt om gamla saker och samlade tidigt på gamla plåtburkar. Pappa satte upp en hylla till dem i mitt rum.

Som artonåring började jag klä mig i second-hand-kläder och gick ett tag runt i en gammal trenchcoat för herrar och en herrhatt långt nerdragen i pannan. När jag var runt 20 år fick jag en gammal vacker grå 40-talsdräkt av en släkting. En snäv kjol med en figursydd, tajt kavaj och jag tyckte att den var så fräck! När jag tog min andra student på Dekoratörskolan i Gävle gjorde jag det i en gammal underklänning i grov vit bomull och en halmhatt från (sedan länge nedlagda) Gefle Halmhattsfabrik.

Under flera perioder i mitt liv har jag fört dagbok. När jag var tonåring klistrade jag in biobiljetter och annat smått och gott. Jag hade som sagt ett starkt behov av att bevara redan då. Undrar varför?

Vissa människor har inga problem med att slänga. Ingen sentimentalitet alls!

När vi nyligen röjde i svärmors lägenhet efter hennes bortgång, råkade en hel låda med mycket gamla bilder och fotoalbum komma med av misstag till Stadsmissionen och blev därmed kastad! Jag grät högt en hel eftermiddag av förtvivlan! Det var en sån skatt!

Jag funderar inte speciellt ofta på framtiden. Vad som ska hända. Hur det ska bli. Tror att jag är mer sån som tänker: det som sker, det sker. Det kan ju låta som att jag mer lämnar år ödet att bestämma vad som ska hända mig och så har det nog varit i många perioder. Det har också gjort att jag upptäckt att jag inte är speciellt bra på att sätta upp mål som jag vill uppfylla. Men samtidigt är jag ganska bra på att planera något som ska ske. Jag har vad jag minns – aldrig riktigt oroat mig för morgondagen eller framtiden. Undrar vad det beror på?

När jag klurar på mitt eget förhållningssätt till dåtid, nutid och framtid så är jag oerhört tacksam för att jag trots allt är så kapabel i nutid. Min nostalgiska ådra kanske är ett tecken på att de flesta människor vill lämna något beständigt efter sig – frågan är om någon annan kommer att bry sig om det när en inte lever längre?

Mats och min senaste bok ”Boken om mitt liv”, är ett resultat av våra gemensamma idéer om att bevara och minnas. Ett sätt för mig att spara och bevara för framtiden. Äntligen har jag fått min livs ”dagbok”!

Jag skriver då och då i mitt exemplar. Jag klistrar in bilder och andra ting. Med bilderna väcks minnena och det är både jätteroligt och i bland lite vemodigt.

Jag önskar att jag kunde sitta som en fluga på väggen och se våra barnbarns barn sitta och läsa om mig i min bok och om Mats i hans bok. Jag hoppas att de är nyfikna på att lära känna oss.

Men just nu räcker det gott att fundera lite på 2018. Jag väljer att vara optimistisk. Hoppas och tror att året kommer att bli det bästa någonsin. Vad annat kan en göra? Men – blir det inte det bästa året så blir det gott nog – för jag veeet att även det som kanske i stunden inte känns bra, resulterar på sikt i att jag utvecklas och växer. Jag vet att det alltid blir så.

Kanske ska jag ha som mål att bli bättre på att sätta upp mål?

Hur tänker du om allt detta?

Kram ❤️ Susan

 

Första Januari 2018

Ja, det känns bra. Nu är vi på den sida där det blir ljusare och ljusare.

Jag saknar ljuset mer sedan vi började vara mer på norra Öland. Här är mörkret så uppenbart. Här går vi knappt ut efter att mörkret anlänt och det är tidigt och det blir väääldigt mööörkt!

Jag har redan plockat bort tomtar och julpynt! När annandagen är över brukar jag vilja starta om. Möjligtvis får en och annan julstjärna vara kvar – för mörkrets skull.

Så – nu har spiselkransen fått ge plats till några figurer jag räddade inom familjen när vi rensade Mats föräldrahem. Några söta keramikfigurer som hans moster Elsa gjort. Tant Brun, Tant Gredelin och tant Grön med sina hundar. Tycker att de är så söta.

Nyårsafton startade med att jag fick hjälp att flytta alla fönster (som vi bytte ut för ett år sedan) och ställa dem på lagring. Tänker att de ska bilda något litet växthus så småningom i framtiden. Tusen tack Ann-Marie, Henke och Olle! Ni är årets sista hjältar!

Sedan skrotade Mats och jag på varsitt håll. Jag fixade och röjde lite i garaget och Mats värmde lite julmatsrester vid fyra, vi åt och klockan tickade på. Vid halv sju hade jag inte duschat än!

In med lite grönsaker i ugnen, dusch och lite nyårsstass.

Vi käkade gott!

Ingen glamorös Nyårsafton men väldigt skön. Regnet strilade utanför, så det blev en kort promenad för Alice och Mats. Fejstajmade med Phuong och Martin i Vietnam och såg Skavlan.

Vi reflekterade lite över året som gått.

Vi drog några inspirationskort inför nya året och jag drog dessa.

Känns väldigt spännande att spekulera kring dem inför nästa år.

Jag känner stor tillförsikt inför 2018. Vad kommer att bjudas? Några nya vänner? Fördjupning i mina nuvarande relationer? Fördjupning inom mig? Vad kommer att dyka upp i mitt hjärtas kreativa kammare? Vad kommer jag att sitta här och förundras över om ett år?

Det är så spännande att inte veta och så spännande att ändå veta att jag själv väljer hur jag förhåller mig till vad det nu än är som händer. Där finns en stor tillit!

Förra året gjorde jag den vandringen i Spanien som jag längtat efter i så många år. Nu sitter jag här med så ont i fötterna att jag knappt kan ta en promenad med Alice!

Sånt är livet! Kanske hänger det ihop. Det brukar det mesta göra.

Hur ser du på det nya året? Vad drömmer och hoppas du på?

Önskar er alla en skön första dag på nya året … till att börja med.

Kram 💖 Susan