Etikettarkiv: Matsåmitt

NÄRA & NU

Årets första krönika i Kalmarposten 3 januari 2018

2017 är över. Är du en person som med nostalgi mest tänker tillbaka på allt som varit eller är du en person som med förväntan enbart tänker på det nya året?

Kanske tänker du på båda sätten. Vad är det vi minns?

Troligast är att vi minns det som gett upphov till de starkaste känslorna. De som fått oss att bli rejält upprörda, glada, ledsna, lyckliga…

Själv är jag en väldigt nostalgisk person med (ofta) skapligt dåligt minne. Det är kanske därför som jag tycker om att spara och bevara.

Jag har alltid tyckt om gamla saker och samlade tidigt på gamla plåtburkar. Pappa satte upp en hylla till dem i mitt rum.

Som artonåring började jag klä mig i second-hand-kläder och gick ett tag runt i en gammal trenchcoat för herrar och en herrhatt långt nerdragen i pannan. När jag var runt 20 år fick jag en gammal vacker grå 40-talsdräkt av en släkting. En snäv kjol med en figursydd, tajt kavaj och jag tyckte att den var så fräck! När jag tog min andra student på Dekoratörskolan i Gävle gjorde jag det i en gammal underklänning i grov vit bomull och en halmhatt från (sedan länge nedlagda) Gefle Halmhattsfabrik.

Under flera perioder i mitt liv har jag fört dagbok. När jag var tonåring klistrade jag in biobiljetter och annat smått och gott. Jag hade som sagt ett starkt behov av att bevara redan då. Undrar varför?

Vissa människor har inga problem med att slänga. Ingen sentimentalitet alls!

När vi nyligen röjde i svärmors lägenhet efter hennes bortgång, råkade en hel låda med mycket gamla bilder och fotoalbum komma med av misstag till Stadsmissionen och blev därmed kastad! Jag grät högt en hel eftermiddag av förtvivlan! Det var en sån skatt!

Jag funderar inte speciellt ofta på framtiden. Vad som ska hända. Hur det ska bli. Tror att jag är mer sån som tänker: det som sker, det sker. Det kan ju låta som att jag mer lämnar år ödet att bestämma vad som ska hända mig och så har det nog varit i många perioder. Det har också gjort att jag upptäckt att jag inte är speciellt bra på att sätta upp mål som jag vill uppfylla. Men samtidigt är jag ganska bra på att planera något som ska ske. Jag har vad jag minns – aldrig riktigt oroat mig för morgondagen eller framtiden. Undrar vad det beror på?

När jag klurar på mitt eget förhållningssätt till dåtid, nutid och framtid så är jag oerhört tacksam för att jag trots allt är så kapabel i nutid. Min nostalgiska ådra kanske är ett tecken på att de flesta människor vill lämna något beständigt efter sig – frågan är om någon annan kommer att bry sig om det när en inte lever längre?

Mats och min senaste bok ”Boken om mitt liv”, är ett resultat av våra gemensamma idéer om att bevara och minnas. Ett sätt för mig att spara och bevara för framtiden. Äntligen har jag fått min livs ”dagbok”!

Jag skriver då och då i mitt exemplar. Jag klistrar in bilder och andra ting. Med bilderna väcks minnena och det är både jätteroligt och i bland lite vemodigt.

Jag önskar att jag kunde sitta som en fluga på väggen och se våra barnbarns barn sitta och läsa om mig i min bok och om Mats i hans bok. Jag hoppas att de är nyfikna på att lära känna oss.

Men just nu räcker det gott att fundera lite på 2018. Jag väljer att vara optimistisk. Hoppas och tror att året kommer att bli det bästa någonsin. Vad annat kan en göra? Men – blir det inte det bästa året så blir det gott nog – för jag veeet att även det som kanske i stunden inte känns bra, resulterar på sikt i att jag utvecklas och växer. Jag vet att det alltid blir så.

Kanske ska jag ha som mål att bli bättre på att sätta upp mål?

Hur tänker du om allt detta?

Kram ❤️ Susan

 

Första Januari 2018

Ja, det känns bra. Nu är vi på den sida där det blir ljusare och ljusare.

Jag saknar ljuset mer sedan vi började vara mer på norra Öland. Här är mörkret så uppenbart. Här går vi knappt ut efter att mörkret anlänt och det är tidigt och det blir väääldigt mööörkt!

Jag har redan plockat bort tomtar och julpynt! När annandagen är över brukar jag vilja starta om. Möjligtvis får en och annan julstjärna vara kvar – för mörkrets skull.

Så – nu har spiselkransen fått ge plats till några figurer jag räddade inom familjen när vi rensade Mats föräldrahem. Några söta keramikfigurer som hans moster Elsa gjort. Tant Brun, Tant Gredelin och tant Grön med sina hundar. Tycker att de är så söta.

Nyårsafton startade med att jag fick hjälp att flytta alla fönster (som vi bytte ut för ett år sedan) och ställa dem på lagring. Tänker att de ska bilda något litet växthus så småningom i framtiden. Tusen tack Ann-Marie, Henke och Olle! Ni är årets sista hjältar!

Sedan skrotade Mats och jag på varsitt håll. Jag fixade och röjde lite i garaget och Mats värmde lite julmatsrester vid fyra, vi åt och klockan tickade på. Vid halv sju hade jag inte duschat än!

In med lite grönsaker i ugnen, dusch och lite nyårsstass.

Vi käkade gott!

Ingen glamorös Nyårsafton men väldigt skön. Regnet strilade utanför, så det blev en kort promenad för Alice och Mats. Fejstajmade med Phuong och Martin i Vietnam och såg Skavlan.

Vi reflekterade lite över året som gått.

Vi drog några inspirationskort inför nya året och jag drog dessa.

Känns väldigt spännande att spekulera kring dem inför nästa år.

Jag känner stor tillförsikt inför 2018. Vad kommer att bjudas? Några nya vänner? Fördjupning i mina nuvarande relationer? Fördjupning inom mig? Vad kommer att dyka upp i mitt hjärtas kreativa kammare? Vad kommer jag att sitta här och förundras över om ett år?

Det är så spännande att inte veta och så spännande att ändå veta att jag själv väljer hur jag förhåller mig till vad det nu än är som händer. Där finns en stor tillit!

Förra året gjorde jag den vandringen i Spanien som jag längtat efter i så många år. Nu sitter jag här med så ont i fötterna att jag knappt kan ta en promenad med Alice!

Sånt är livet! Kanske hänger det ihop. Det brukar det mesta göra.

Hur ser du på det nya året? Vad drömmer och hoppas du på?

Önskar er alla en skön första dag på nya året … till att börja med.

Kram 💖 Susan

Jul, Jul – strålande jul…

Så kom då julafton. Ja, den kommer ju vare sig en är klar eller inte.

Intentionen var att försöka ”bara vara” så mycket som möjligt.

Julia kom med sin kisse Loke och en låda med fantastiska godsaker hon tillverkat själv! Hemgjord senap, sill, Saffransskorpor, godis och mycket mer. Bland annat en supergod granskottsglögg!

Äntligen Julmat…

Äntligen Julbad…

Äntligen Julklappar…

Äntligen Julmys…

Kissen och vovven vilar fint tillsammans nu 💖

Äntligen lite spel och lite pussel. Julias pojkvän Olof kom och vännen Tilde som flyttat till London. Middag för vänner.

Människor kom och gick… fint! 💖

Försöker också uträtta något vettigt mellan helgerna. I februari börjar vi snickra upp panel i huset. Tog med oss snickeriproffset Ann-Marie till byggfirma i Löttorp angående val av panel. Stor beslutsvånda men bra med smakråd.

Efter det en trevlig lunch i Löttorp på Kalk med Ann-Marie och Olle. Godaste hamburgaren jag nånsin ätit!

Vi har hunnit med lite mellandagsbio också – Solsidan. Ganska rolig!

Nu vankas middag i kväll hos vänner i ”Kroken” och Nyårsafton myser vi nog på tumanhand med Alice. 💖

Ger inga nyårslöften men ser fram emot förändring på många plan.

Önskar er alla ett Magiskt spännande och friskt 2018!

Kram 💖 Susan

…och det tar aldrig slut…

For upp till Byxelkrok igen. Packade bilen full. Skuffen och baksätet.

Alice skulle klippa sig på fredagen så hon fick stanna hemma med husse. Passargerarsidan med blandade kassar…

…och med nån liten loppiskruka som jag haffade någonstans på vägen förstås. 😉

Som jag längtat efter den här skylten denna gång! ❤ Andas.

Väldigt trött när jag kom upp. Det är så sövande att köra. Men lastade ur bilen i alla fall. Och så var hallen full igen! ❤ Några medvetna andetag.

Det känns som att detta aldrig tar slut! Jag har tappat räkningen på hur många lass jag kört. Andas.

Så väntade dagar av rensning och röjning. Röjt ur hela klädkammaren och organiserat upp den. Städat ur hela skafferiet. Ordnat plats i tvättstugan…OCH julpyntat. Och så en massa odefinierbart småplock där emellan.

På fredagen kom Mats med släp och Alice. Vi fick hjälp av grannen Anders att lasta ur trädgårdsmöblerna och lådor. Alice var nyklippt och blev så lycklig av att komma hit igen.

Vi pausar ibland med en skön promenad… Andas…

…eller bara stannar upp med några andetag…

Lite, lite snö har vi fått. Andas.

Grå himmel men vackert, vackert

Byxelkroksbocken lyser ståtligt och ser ut över sundet.

… Det känns så skönt att Alice kommit upp och gör mig sällskap eftersom Mats vände direkt hemåt igen. Han sköter hela hanteringen av nya boken – marknadsföring, kontakter med distributör, detaljhandeln, tryckeriet och mycket annat… eftersom Boken om mitt liv verkar bli en populär julklapp så har han fullt upp…

…medans jag tar hand om det praktiska kring flytten. Så har vi delat upp det för att få ihop det under den här omtumlande perioden.

Andas.

Det bästa med detta är att saker sorteras och minskas. Men det tar tiiid och det är ibland smärtsamt att skiljas från en del saker.

Nu är det ju som tur är, att allt är övergående – även detta. Inget är beständigt!

Sorterar även i allt som vi vill bevara från Mats barndomshem.

Så nu ”samsas” Mats farmors broderade duk med min mormors julbonad vid vår köksbänk i Kroken. ❤

Så möts de två kvinnornas skapande på Öland. ❤ Andas.

Kram ❤ Susan

Hur fort kan en vecka gå?

Förra lördagen bjöd dottern Julia oss hem till henne på middag. Bakad potatis med skagenröra. Galet gott!

Efteråt gick vi och lyssnade på Henrik Schyfferts föreställning Var inte rädda – klokt och mycket underhållande!

På söndagen åkte jag in till Julias arbetsplats – delikatessen på Coop. Där köpte jag en massa godsaker. Mats och jag tog en brunch framför TV:n. Tanken var att vi skulle se reprisen på Så mycket bättre men den var framskjuten till förmån för direktsändningen av #metoomanifestationen på Sergels torg och det blev ju ”sååå mycket bättre!” 😘

Efter det så lastade jag bilen full med prylar (jag tömmer sakta radhuset i Kalmar på saker) och tog hunden med till Byxelkrok. Med hallen full av grejor fick jag ny energi och möblerade om i vardagsrummet. Behöver planera och testa mig fram för vad som ska sparas, ges bort och flyttas av allt vi har i radhuset.

Tänk att jag tycker till och med att det är trevligt att vara ute i spöregn i ”Kroken”! Så här ser jag ut då. 😊

Mats farmors gamla fina porslinsdam med hundar blev söt i sovrummet. Fixade lite fint utanför huset. Fortfarande hänger stora bifftomater i pallodlingen.

Åter till Kalmar. Skrev en krönika om perfektion. Mats och jag föreläste på psykiatridagen. Själv lyssnade jag på en mammas gripande historia om sin i dotter och den här killen …

Joakim Hammar – mycket berörande om hur det är att ha Aspergers. TACK Joakim för det. ❤

Ja, så är det nu lördag igen!

Idag har vi som vandrade på el Caminon återträff. Det ska bli så mysigt att ses igen.

Svaret är: En vecka kan gå jäkligt snabbt! 😍

Önskar er alla en skön helg!

Kram ❤ Susan

Tillbaka

Tänk att en kan bli så skogstokig på tekniken när den inte fungerar. Har sedan gårdagen verkligen fått djupandas om och om igen efter att jag bytt mobiltelefon. Plötsligt kommer jag inte in på min Instagram, jag måste skaffa nytt bankid för att kunna använda Izettle, mobilbank och Swich! Och så kom jag inte in på min WordPressinloggning! …tills Nu! 

Suck! Känns nästan som jag inte har koll på någonting när inte allt fungerar på mobilen! Hua! Plötsligt ligger mycket av mitt liv inte i mobilen! Vad är det för liv jag lever när allt det här får ta så stor plats? Vad är det för fel på mig när jag blir helt förvirrad av att inte ha koll på allt och det inte fungerar? Om alla bilder på Instagram försvinner – vad är jag då? 

Många frågor en kan ställa sig och svaren dröjer. Hursomhelst jag är tillbaka – livet pågår och det gäller att vara närvarande och tacksam. Mats och jag har hunnit besöka bokmässan förra helgen och introducera vår nya bok Boken om mitt liv.

Direkt därifrån for jag till Byxelkrok och hade min bod öppen på skördefesten.

Några dagar med Alice på Öland.

Sedan tillbaka till Kalmar igen.

I fredags begravde vi Mats mamma. Astrid som blev 93 år och var mentalt kristallklar ända in i det sista. Men kroppen gav vika. Hon var med mig under min vandring i Spanien och jag fick aldrig träffa henne igen när jag kom hem – då hade hon släppt taget och vandrat dit ingen av oss på jorden varit.
Vila i frid lilla fina Astrid. ❤

Igår fick vi besök av lillprinsen. Vi tog en tur på stan, Mats och han var på bio och jag var på brodericafé. Ett armband ska det bli. 

Idag var vi lite trötta så vi tog en tur till Färjestan och åt på Seasalt. 

Jättetrevligt ställe med lyhörd personal. Jag åt oxkind för första gången. 

Mats och Martin… ❤

Lillprinsen tappade en tand. Jag packade de två första flyttlådorna med lite glas och porslin. Söndagen lider mot sitt slut. Tillbaka i cyberrymden och i livet.
Nästa gång ska jag skriva om min pilgrimsvandring i Spanien.

Njut av stunden och ögonblicket. 

Kram ❤ Susan

Hus till salu!

Numera räcker det inte med att städa ett hus inför försäljning. Det ska stajlas också!

Inga diskställ, micros eller TV-apparater bör stå framme vid plåtningen. Inga störande flaskor i duschen, bara matchande. Inga toaborstar eller för många toarullar. Handdukar och övrigt ska matchas. Frukt, färska blommor och fräscha olivoljeflaskor bör införskaffas. Allt privat bör tas bort. HELST ska det vara helt färglöst – men det är en orimlighet i vår hem. 😄

Ja, jösses vilket ståhej! Nu har vi putsat, burit, målat, klättrat, krupit, skurat, slängt och packat i över två veckor! Foton togs och igår hade vi visning!

Here we go…!

Om det är någon som är intresserad av ett nytt hem…

Hall och lilltoa:

Kök…

Vardagsrum…

Sovrum på övre plan…

Två sovrum till och stortoan på övre plan…

Altanen med inredd och isolerad Friggebod…

Fotografen var fantastisk! Nu hoppas vi verkligen att någon ny härlig familj vill ta hand om vårt hus. Vi har bott här i 16 år och nästan hela Julias uppväxt. Vi har haft det bra här och hade nog tänkt att bo kvar ett par år till om inte lägenheten som vi ville ha i stan dykt upp. Vi fick ta några nya beslut och göra några snabba ryck. Det här innebär att vi blir Ölandsbor tidigare än beräknat, och jag har ju redan ”smakat” en del på det redan vintern som var. Det känns bra!

De senaste två veckorna har jag vandrat på pilgrimsleden el Camino i Spanien. Det kommer jag att berätta mer om snart men bjuder på en bild från första dagen över Pyrenéerna…

Allt gott! Ta var på ögonblicket – det kan vara just det som får betydelse när dagen är slut!

Kram ❤️ Susan

Ytterligare drygt en vecka 

Herregud! …Nu är det bara att bita ihop och kämpa på!!! Sååå mycket som ska gööööras innan jag åker på min vandring till Spanien den 7:e september. Hela förra veckan rensade, städade, kastade, sorterade och slängde jag. Vårt radhus ska nu ut på försäljning och allt ska bli fint till fotografering. Tog utsidan först. Framsida, baksida och friggebod. En ny yta eller nytt rum varje dag – och jag har gott noggrant fram. Rensat i varenda låda och skrymsle! 

Dottern med pojkvän åkte till Turkiet på sol-å-badsemester så vi fick även äran att ta hand om kissen en vecka! Han var fint sällskap mitt i allt plock!

Liten paus från allt blev det när lillprinsen Martin kom på besök över helgen. Hans mamma hade fått vattenkoppor och låg sjuk!! 

Vi tog en härlig promenad på Jordtorpsåsen på södra Öland, sedan åt vi lunch på Halltorps Gästgiveri. Efter det besökte Mats sin mamma på lasarettet och Martin och jag blandade oss med folket på stan för att se Ironman! Härlig stämning vid målgången och jätteskönt väder! 

Igår var det Nattmarknad i Byxelkrokshamn så i fredags stuvade vi in katt, hund och oss själva i bilen och tog lite miljöombyte! 

Ganska mycket folk men lite blåsigt i min bod så jag kunde inte tända alla ljus för mysfaktorn. 

Däremot gjorde vi två nya trix i år  – vi ställde upp stolar på rad på kajkanten som såg lite roligt ut och vi målade fiskar på pirväggen med kritor! …Jag och Ann-Marie och så småningom fick vi assistans av Max. Senare på kvällen fick barnen rita fler fiskar och det blev en fin fiskuställning. När jag på nattkröken gick och kikade på barnens målningar så hade någon skrivit roliga kommentarer mellan alla fiskarna… det tycker jag var superkul!!!

Idag söndag tog Mats beslut att åka hem till Kalmar igen. Hans mamma är jättedålig! Julia och Olof är idag åter tillbaka från semestern. Julia ska flytta in i vår nya lägenhet och den här veckan fortsätter i röjandet, packandet och städandets tecken både i Kalmar och i Byxelkrok! 

Lite skönt att det regnar och är mulet idag! 

Påminner mig själv och er att stanna upp ibland och andas med närvaro – även om eller just för att – det är så mycket att göra! 😍

Kram ❤ Susan

Veckan som gått

Jag har haft några fina dagar i Byxelkrok i veckan. Marianne dök upp och vi fick flera fin samtal och några superhärliga   timmar med hundarna i Bödabukten – promenad…

…och underbart bad!

Marianne är konstnär, drog-/ psykoterapeuthar och konstnär och har tidigare haft galleri i Byxelkroks hamn och funderar nu på att så småningom flytta till Kroken. Det glädjer mig! Tack för en härlig dag Marianne, Freja och Yrsa!

Är också väldigt glad att den här kvinnan finns! Anne-Marie är snart även hon heltidsboende i Kroken. Hon är syster till Kåre som vi hyrt stuga av i 10 år innan vi köpte vårt hus. 

En underbar dag på stranden tillsammans med Alice avslutades med en lika fin, solig och ljummen kväll i hamnen med god grekisk mat. Som en dag på en ö i medelhavet! Efteråt gick vi hem till oss och la oss i spabadet och tittade på stjärnorna! Tack Anne-Marie för ett underbart slut på en skön dag! 

Jag är så glad för nu börjar tomaterna komma. En del är superstora! 

Några rosor börjar om – trots torkan -och luktärterna är fina. Tistlar i olika former blommar snart över.

Vi har sim jag tidigare nämnt beslutet att sälja vårt radhus i Kalmar. Därför är jag hemma ett par dagar och förbereder för fotografering. Mycket ska rensas, städas, flyttas och plockas bort! Vi tar lite i taget. Började röja upp på framsidan igår.

Fick en fin påminnelse på tepåsen till frukost…

Idag spanar vi in Ironmantävlingen i Kalmar! 

Kram ❤ Susan

Mycke nu!

Skulle skriva om förra veckan och helgen som var och nu är det snart helg igen!

Mats mamma blev jättedålig och körd akut till lasarettet. Han fick störta hem till Kalmar. De trodde att hon fått en stroke! Det visade sig att hon hade vatten i lungorna och blivit felmedicinerad av en sommarvikarie inom hemtjänsten som gett henne morfin som hon inte skulle haft! 93 år och helt i händerna på olika människor som kommer och går åtta gånger om dagen i hennes hem. Men – nu ligger hon på lasarettet. Hon är bättre men kan inte andas på egen hand. Mats och Hans syskon är hos henne stora delar av dagarna. Trots det kunde han i alla fall komma till Byxelkrok några dagar och vi fick en fin helg för att fira Phung som fyllt 40år.

Vi hade kalas på lördagen med god mat.

Phuong lagade friterade jätteräkor med sötsur sås till förrätt. Sen hjälptes vi åt att laga grillat.

Julia bakade tårta och cupcakes.

Martin, Elsa, Olof, Julia, Hans, Phuong, Helen och mamma…

Förrförra veckan kom möjligheten att köpa en fantastisk lägenhet i Kalmar. Vi har tänkt att vi ska göra det när vi säljer vårt radhus och nu blev det ett, två år tidigare än vad som var planerat! Så samtidigt har vi – mest Mats – styrt och ställt med förhandlingar kring det!

Jag fick åka hem på måndagen för att skriva på papper. Julia kommer att vara delägare i lägenheten och hon kommer att bo där ett par år först. Jag fick äntligen gå in i den och känna av den. Jag hade tidigare varit in i en likadan eftersom en vän till mig bor på samma våning så jag visste hur den såg ut. Lägenheten ligger i ett område i Kalmar som kallas Kattrumpan och ligger i centrum på Kvarnholmen. Där är fantastisk utsikt över Kalmarsund genom köksfönstret och man ser Ölandsbron från loftgången.

… Och så kan vi se simstarten på Ironman därifrån 😁

Mats körde hem med de andra på söndagen. Det blev otroligt tyst. Från nio personer i huset till bara jag och Alice igen!

Jag hade min bod öppen på söndagen men har haft stängt för lite vila resten av veckan. Öppnar i morgon lördag och söndag igen.

Nu är det inte lika mycket turistet här. Men värmen har kommit. Jag och Alice tar promenader, badar, fixar i huset och målar.

Skruvat upp hyllor i mitt målarrum.

Kompletterat min packning inför vandringen i början av september och testat att gå med den och det kändes bra.

Alice har kommit i slutskedet av sin löpning så hon smet ner till hamnen häromdagen för att leta friare. Nu hålls hon i koppel i några dagar och jag kan typiskt inte ha dörrar öppna i värmen!

I måndags njöt vi på stranden av fullmånen.

Och igår av solnedgången i hamnen…

Här är så vackert! Tröttnar aldrig.

Undrar om vyerna på El Caminon kan slå detta?

Nu ska vi till Bödabukten på förmiddagspromenad och dopp.

Kram ❤från ☀️ Kroken

Susan och Alice