Taggarkiv: Vårt hus

Från trärent till grågrönt

Nu är äntligen renoveringen av köket så gott som klart. Det finns några lister här och några dörrkarmar där att måla kvar men det är bara lite småpill. Sååå skönt!

Lite före- och efterbilder kommer här.

Diskbänksdelen före…

Efter…

Skafferi och sidobänk med glasskåp…

Efter… med nya hyllor till höger…

Microhörnan har blivit te/kaffe/frukosthörna. Före…

Efter…

Så bytte vi golv. Vi valde ett mörkt eftersom väggarna nu är klädda med vit panel och väldigt ljust.

Matplats… när vi flyttade in…

Matplats nu…

Vi är väldigt nöjda nu när vi gjort det mer till ”vårt”. Det är spännande det här med att renovera. För oss är vårt hem viktigt. Vi både bor och arbetar här.

Jag har hållit igång i trädgården i veckan och kroppen ömmar. Helgen får vara till lugn och ro. Jag ska läsa ut några påbörjade böcker och möjligen att jag sätter några frön.

Igår kom Ola Schenströms nya fina bok – 52 vägar till mindfulness.

Så den får inspirera vår helg. Vi börjar våra mornar med…

Önskar er alla en skön helg!

Ta vara på stunden här och nu.

Kram 🧡🌸🧡 Susan

Äntligen slutet på byggandet

I måndags kom vår snickare Bo tillbaka. De här vackra tvålarna hade han med sig. Han och hans fru Katrin har Eksbacka gård mellan Kalmar och Nybro. Katrin har tillverkat de jättesköna tvålarna.

Bo satte igång med att avsluta allt i köket. Lite måleri för mig kvar. Nu rensar vi lite också och sålde den här fina multispelaren. Finns inte plats helt enkelt.

Hela veckan har det varit underbart väder. Kall blåst men sol! Jag har för första gången i år kunnat hänga ut tvätten. Det är så gott!

Fick mina första postersprover och de blir så fina! Hoppas få möjlighet att måla fler i veckan som kommer.

Denna veckan har jag bara målat lister och hyllor. De här fina hyllorna har Bo snickrat till oss. Tar mer bilder när det är klart. Har alltid velat ha platsbyggda hyllor som slukar mycket saker.

Så skönt att byggandet är klart. Men vi kommer att sakna dig Bo! Jag fortsätter måla hyllor idag.

Ha en fin lördag allihopa!

Kram ☀️ Susan

Fåk å föreläsning

Nu har vi upplevt Ölandsfåken på riktigt! Det gick inte att gå emot den, bara med den.

Det är märkliga dagar. Ena minuten är det sol och klart och en tänker: nu kan det vara skönt att gå ut. Så tar en på sig skorna och öppnar dörren och så är det mulet och snöyra – och så håller det på hela dagen!

Hamnområdet är igensnöat!

De hoppfulla pelargonerna i fönstret skänker tröst.

Jag tycker faktiskt om all snö. Men det är synd om djuren. Ser ni rådjuret? Verandan är fortfarande snickarverkstad. När snickarna var här fanns väldigt lite snö och solen strålade och det var nästan vårkänslor.

I tisdags föreläste jag för ett tappert gäng pensionärer här i Byxelkroks kapell. Utanför ven vinden och fåken men inomhus var det god stämning.

Mats var med och det var fint att äntligen se det lilla kapellets vackra insida. De startade med en liten sång- och bönestund.

Första gången som jag kan känna att något slår an i mig i denna psalm, speciellt de två första verserna.

Efteråt. Mats åkte till Kalmar.

Alice och jag tog en tur i snön.

…och jag målade klart en bild och tänkte på våren.

Nu är det snart helg igen… och mars. Det går fortare än en anar.

Ta vara på stunden!

Kram ❤ Susan

Små öar av ordning

Förra veckan målades våra tak av en firma. Inför det plockade jag ner saker, lampor, tavlor med mera. När jag kom tillbaka hade de tagit ner ytterligare grejor som lysrör, gardinstänger och annat. Väldigt rörigt var det i alla fall! Den här nyckel – som ingen vill kännas vid – hittade jag inuti lysröret som satt i kökstaket! Trälådan till höger var ett skydd för fläktröret och där stod en rolig text från när huset byggdes…

Målarna tapetserade även i vårt sovrum. Och så hade vi köpt en bit tapet med ett Stig Lindberg-mönster som hamnade på ett annat ställe än där det var tänkt…

När målarna åkt kom snickarna. Vår vän Bo och hans son Anton. De började med att riva alla golv- och dörrlister och sedan började de sätta panel i hallen…

I väntan på att snickarna kommer tillbaka så försöker jag skapa lite reda i oredan. Små öar av ordning. Hall…

Kök…

Sen for vi mot Kalmar och uträttade lite saker. Martin var hos oss några dagar och jag fyndade en snurrfåtölj till lägenheten i Kalmar.

Vackert med snön. Det är sällsynt att den ligger kvar så här på träden i Kalmar.

Så tillbaka hem till Kroken. Det känns jättekonstigt att säga ”hem” om Byxelkrok men så är det nu. Mats och jag firade 23 år tillsammans igår!

Alice är skendräktig och vilar mest efter att hon tidigare i veckan mått rätt så dåligt och varit orolig.

Nu lunkar det på i stilla mak i några dagar – det ska bli skönt.

Trevlig söndag till er alla! Antar att ni är många med oss som lever i snödrivor nu. Längtar till våren men det är bara att gilla läget!

Kram 🌸❄🌸 Susan

Hej då huset!

Äntligen är allt klart! Igår flyttade vi ur det sista ur vårt radhus i Kalmar.

Drygt 16 år har vi bott här! Lyckliga stunder och även hemskt jobbiga stunder. Livet har verkligen gått i bergådalbanespår den här tiden.

Den nybyggda altanen hann vi aldrig riktigt njuta av eftersom huset i Byxelkrok dök upp! Huset i Kroken vi drömt om så länge men inte trott att det var möjligt.

Nu ska radhuset i Kalmar hyras ut till en trebarnsfamilj av den nya ägaren och jag önskar att de får fina sommarstunder på altanen och kommer att trivas i huset.

Jag undrar om de kommer att behålla den härliga fondtapeten vi satte upp för två år sedan…

Jag kommer att sakna den. Men har en bit kvar av den i en hylla…

Hej då Måleksvägen och alla människor vi mött där under åren. ❤ Eftersom mamma bor kvar på gården så kommer vi att dyka upp där då och då och se till att ni sköter er. 😉

Vi sa också Hej då till dottern med ett restaurangbesök i helgen. Hon är nu i Stockholm för att under 4 veckor utbilda sig till nagelterapeut.

Jag är så glad för hennes skull. Känslan av frihet och äventyr att komma till en ny stad och få upptäcka allt! Jag minns den.

Hej då älskade Julia och varmt Lycka till! ❤

Stora förändringar i livet.

Att bli Ölandsbo på riktigt är också stort och var inte något vi tänkt oss för bara två år sedan!

Drömmar KAN gå i uppfyllelse men vi behöver jobba hårt för dem och inte tappa fokus. Det kan ta tid.

En sak som är viktig är att vi pratar med andra om våra drömmar och önskningar. Med hårt arbete, kommunikation, rätt fokus och till slut så korsas trådarna och nätet kan knytas ihop.

Det är spännande och livet är aldrig tråkigt!

Nu vilar jag och Alice i Byxelkrok några dagar…

Sen ska vi åka hem och ta hand om Phuong och Martin som kommer tillbaka från Vietnam.

Ta vara på stunden. Gör något oväntat eller något du drömt om länge. Låt andra få veta vad du vill och önskar. Din önskan kan vara någon annans vilja att hjälpa. Låt inte tiden springa iväg tills det är försent.

Kram 🎈 Susan

Livsviktigt

Mats och jag rensade lite i garaget. Jag packade bilen full.

Packade köksbordet som ska få fortsätta som verandabord på Öland och hyllor från det ena garaget till det andra garaget på släp och for en tur till Byxelkrok igen.

Fick hjälp av Ann-Marie att lyfta bordsskivan och skruva ihop det igen.

När det blev mörkt kröp vi ner i Spat och mös. Jag hade värmt lite glögg med rom, för vinden ven kallt och kraftigt runt hörnet.

Med på släpet hade jag även min nya cykel.

Mats och jag hade planerat att kika på två mountainbikes häromdagen. Jag tog bara några steg in i cykelaffären och blev så glad när jag såg cykeln som såg ut att vara gjord för mig.

Provcyklade och blev förälskad direkt!

Den breda sköna skinnsadeln…

Brett, härligt styre och lite lägre så att jag når ner med fötterna till marken när jag sitter på sadeln.

Normalt är jag inte så förtjust i döskallar. Men gillade färgerna och blommorna.

Idag tog jag en cykeltur i skogen.

Solen strålade och det blev en härlig tur.

Jag hade fått ett varmt pannband av Mats i Julklapp med inbyggda hörlurar i och de passade perfekt att ha på i den kalla luften.

När jag satt där på cykeln kom jag att tänka på min vän Sofi som varit ett par turer till Mexico och inspirerats av mexikanarnas sätt att skapa i papier maché och deras syn på döden. De verkar ha en sån livsbejakande syn på döden och deras döda anhöriga. Den här färgglada döskallen fick jag av Sofi efter hennes första resa…

Den påminner både om Sofi, Livet och det viktiga skapandet!

Jag har sedan en tid haft verkligt ont i mina fötter. Mortons syndrom. Jag klarar knappt att vara ute och gå med Alice längre. Det gör att jag inte får den motion jag behöver. Jag tänker att cykelns glada döskallar ska få mig att tycka om att komma ut och cykla istället för att promenera. Att de ska påminna mig om att träningen är livsviktig!

Så det bidde ingen mountainbike denna gången.

Ta hand om er!

Kram ❤ 🚲 Susan

Första Januari 2018

Ja, det känns bra. Nu är vi på den sida där det blir ljusare och ljusare.

Jag saknar ljuset mer sedan vi började vara mer på norra Öland. Här är mörkret så uppenbart. Här går vi knappt ut efter att mörkret anlänt och det är tidigt och det blir väääldigt mööörkt!

Jag har redan plockat bort tomtar och julpynt! När annandagen är över brukar jag vilja starta om. Möjligtvis får en och annan julstjärna vara kvar – för mörkrets skull.

Så – nu har spiselkransen fått ge plats till några figurer jag räddade inom familjen när vi rensade Mats föräldrahem. Några söta keramikfigurer som hans moster Elsa gjort. Tant Brun, Tant Gredelin och tant Grön med sina hundar. Tycker att de är så söta.

Nyårsafton startade med att jag fick hjälp att flytta alla fönster (som vi bytte ut för ett år sedan) och ställa dem på lagring. Tänker att de ska bilda något litet växthus så småningom i framtiden. Tusen tack Ann-Marie, Henke och Olle! Ni är årets sista hjältar!

Sedan skrotade Mats och jag på varsitt håll. Jag fixade och röjde lite i garaget och Mats värmde lite julmatsrester vid fyra, vi åt och klockan tickade på. Vid halv sju hade jag inte duschat än!

In med lite grönsaker i ugnen, dusch och lite nyårsstass.

Vi käkade gott!

Ingen glamorös Nyårsafton men väldigt skön. Regnet strilade utanför, så det blev en kort promenad för Alice och Mats. Fejstajmade med Phuong och Martin i Vietnam och såg Skavlan.

Vi reflekterade lite över året som gått.

Vi drog några inspirationskort inför nya året och jag drog dessa.

Känns väldigt spännande att spekulera kring dem inför nästa år.

Jag känner stor tillförsikt inför 2018. Vad kommer att bjudas? Några nya vänner? Fördjupning i mina nuvarande relationer? Fördjupning inom mig? Vad kommer att dyka upp i mitt hjärtas kreativa kammare? Vad kommer jag att sitta här och förundras över om ett år?

Det är så spännande att inte veta och så spännande att ändå veta att jag själv väljer hur jag förhåller mig till vad det nu än är som händer. Där finns en stor tillit!

Förra året gjorde jag den vandringen i Spanien som jag längtat efter i så många år. Nu sitter jag här med så ont i fötterna att jag knappt kan ta en promenad med Alice!

Sånt är livet! Kanske hänger det ihop. Det brukar det mesta göra.

Hur ser du på det nya året? Vad drömmer och hoppas du på?

Önskar er alla en skön första dag på nya året … till att börja med.

Kram 💖 Susan

Jul, Jul – strålande jul…

Så kom då julafton. Ja, den kommer ju vare sig en är klar eller inte.

Intentionen var att försöka ”bara vara” så mycket som möjligt.

Julia kom med sin kisse Loke och en låda med fantastiska godsaker hon tillverkat själv! Hemgjord senap, sill, Saffransskorpor, godis och mycket mer. Bland annat en supergod granskottsglögg!

Äntligen Julmat…

Äntligen Julbad…

Äntligen Julklappar…

Äntligen Julmys…

Kissen och vovven vilar fint tillsammans nu 💖

Äntligen lite spel och lite pussel. Julias pojkvän Olof kom och vännen Tilde som flyttat till London. Middag för vänner.

Människor kom och gick… fint! 💖

Försöker också uträtta något vettigt mellan helgerna. I februari börjar vi snickra upp panel i huset. Tog med oss snickeriproffset Ann-Marie till byggfirma i Löttorp angående val av panel. Stor beslutsvånda men bra med smakråd.

Efter det en trevlig lunch i Löttorp på Kalk med Ann-Marie och Olle. Godaste hamburgaren jag nånsin ätit!

Vi har hunnit med lite mellandagsbio också – Solsidan. Ganska rolig!

Nu vankas middag i kväll hos vänner i ”Kroken” och Nyårsafton myser vi nog på tumanhand med Alice. 💖

Ger inga nyårslöften men ser fram emot förändring på många plan.

Önskar er alla ett Magiskt spännande och friskt 2018!

Kram 💖 Susan

Lite avundsjuk

Morgonljus…

Soluppgång…

Pauser…

Fick hembakat julbröd…

Men trots att allt är så vackert runt omkring mig så önskar jag att det kunde komma lite snö. Är så avundsjuk på alla vackra vinterbilder från överallt i landet. Jag vet ju hur skönt det blir ute när snön lagt sig. Så där dovt ljud. Ren luft. Stilla. Och knarr under skorna! ❤

SÅ! …vill jag ha det nu!

Kram 🎄 Susan

…och det tar aldrig slut…

For upp till Byxelkrok igen. Packade bilen full. Skuffen och baksätet.

Alice skulle klippa sig på fredagen så hon fick stanna hemma med husse. Passargerarsidan med blandade kassar…

…och med nån liten loppiskruka som jag haffade någonstans på vägen förstås. 😉

Som jag längtat efter den här skylten denna gång! ❤ Andas.

Väldigt trött när jag kom upp. Det är så sövande att köra. Men lastade ur bilen i alla fall. Och så var hallen full igen! ❤ Några medvetna andetag.

Det känns som att detta aldrig tar slut! Jag har tappat räkningen på hur många lass jag kört. Andas.

Så väntade dagar av rensning och röjning. Röjt ur hela klädkammaren och organiserat upp den. Städat ur hela skafferiet. Ordnat plats i tvättstugan…OCH julpyntat. Och så en massa odefinierbart småplock där emellan.

På fredagen kom Mats med släp och Alice. Vi fick hjälp av grannen Anders att lasta ur trädgårdsmöblerna och lådor. Alice var nyklippt och blev så lycklig av att komma hit igen.

Vi pausar ibland med en skön promenad… Andas…

…eller bara stannar upp med några andetag…

Lite, lite snö har vi fått. Andas.

Grå himmel men vackert, vackert

Byxelkroksbocken lyser ståtligt och ser ut över sundet.

… Det känns så skönt att Alice kommit upp och gör mig sällskap eftersom Mats vände direkt hemåt igen. Han sköter hela hanteringen av nya boken – marknadsföring, kontakter med distributör, detaljhandeln, tryckeriet och mycket annat… eftersom Boken om mitt liv verkar bli en populär julklapp så har han fullt upp…

…medans jag tar hand om det praktiska kring flytten. Så har vi delat upp det för att få ihop det under den här omtumlande perioden.

Andas.

Det bästa med detta är att saker sorteras och minskas. Men det tar tiiid och det är ibland smärtsamt att skiljas från en del saker.

Nu är det ju som tur är, att allt är övergående – även detta. Inget är beständigt!

Sorterar även i allt som vi vill bevara från Mats barndomshem.

Så nu ”samsas” Mats farmors broderade duk med min mormors julbonad vid vår köksbänk i Kroken. ❤

Så möts de två kvinnornas skapande på Öland. ❤ Andas.

Kram ❤ Susan