Idag när Alice och jag var ute och rastade oss förundrades vi över vitsippemattan i skogsdungen.
Det var så vackert. Plötsligt hör jag ett märkligt ljud uppifrån. Det är en ekorre som jagar en annan ekorre. De springer från trädkrona till trädkrona. Hoppar och skuttar i grenarna. Ett otroligt skådespel! Jag försöker fotografera men hinner inte med. Vi ett tillfälle rusar de ner utmed en trädstam och blir blickstilla när de upptäcker mig. Kan du se siluetten på dem?
När jag tagit bilderna tänkte jag att de blev värdelösa. Men senare när jag tittade på dem inser jag hur vackra trädbilder det blev.
Och en till.
Tänk att två ekorrar fick mig att upptäcka det!
Kram Susan