admin Den dagliga promenaden bjöd på överraskningar. Alice och jag åkte upp till favoritskogen. Kände mig lite sportigt klädd så jag började springa lite. Varvade gående med springande. Eftersom jag har lite svajjiga vrister så tittar jag nog ner i marken för jag är rädd att snubbla och vricka till vristen. Det har hänt många gånger med mer eller mindre allvarliga resultat. Hittar hjärtan på marken överallt. Först ett barkhjärta.
Sedan en hel rad med stenhjärtan.
…ett till…
…och ett till…
…och ett i trä…
Hittade faktiskt fler i sten men det skulle bli alldeles för tjatigt för er 🙂 Jag gillar att gå i skogen men att springa – gillar jag inte!
Men funderar över om inte det här är en signal till mig att det åtminstone är bra för mitt hjärta 😉
När promenaden nästan är över hittar jag det här fina döda trät. Ja, det kanske är knepigt, men jag tycker sånt här är urvackert!
Barkhjärtat fick följa med hem…
Underbar start på dagen blev det.
Nu håller solen på att gå ner och jag ser redan fram emot morgondagens promenad.
Kram Susan
