Kategoriarkiv: Kurser

Tillbaka

Jag är tillbaka från retreaten. Det känns skönt att komma hem och mjukstarta vardagen ensam hemma. I förrgår behövde jag fortfarande vila, tröttheten ökar när jag väl slappnar av – och kände mig trött efter alla känslostormar. Gårdagen gick i samma anda men även med lite lagom sociala möten med tre fina nyvunna vänner. Idag känner jag mig lite mer tillbaka i vardagen och redo att skriva om min tid. Min vecka har varit fantastisk. Jag kom till Mundekulla Kurs och Retreatgård på sena måndagseftermiddagen förra veckan. Det är en så härlig känsla att packa upp på rummet. En blandning av förväntan och en önskan om att släppa taget om allt. Jag har varit här några gånger nu och vet ungefär hur det brukar vara. Men känslomässigt vet en aldrig vad som kommer att ske – inte heller i mötena med andra ”retreatare”.

image

Jag är lite fånig – jag plockar med mig blomma och egen duk. Tycker om när jag får med mig lite hemmakänsla. Finns nog mycket av Gudinnan Hestia i mig. Nedan min sovplats…

image
Vi har delvis tystnad under veckan. Vid frukost och lunchmåltiderna är det tystnad men vid middagen är det delvis tystnad. Men vill en inte prata kan en välja det här bordet.
image

Det som är extra njutbart under vistelsen är maten. God vegetarisk mat. Gunilla – Blommans kök – skapar mat som ingen annan. Tack Gunilla! Jag fick mycket inspiration och jag lär mig hela tiden av din kunskap. Ser fram emot din bok…

image

Den enklaste sallad smakar gottgott här…

image

I matsalen finns ett inspirationsbord uppdukat med böcker, olika inspirationskortlekar och pennor och papper.

image

Vid ett bord bredvid dukade jag upp inspirationsmaterial för deltagarna att göra egna Drottning/Gudinnekronor eller diadem. Det var fantstiskt att se hur många som gick igång på ståltråd, pärlor och sidenblommor och tillsammans satt vi och skapade i tysthet.

image
Jag hade redan innan jag åkte börjat att måla bilder som kommit till mig. Så min stora längtan var att få måla mer under veckan. En utmaning var dock att försöka vara mer i ”varat” och mindre i ”görat”. När jag upplevde det som mest så drog jag ironiskt nog detta inspirationskort…
image

På torsdagen lämnade fina Katrin oss och underbara Eva kom till oss. Eva skapade snabbt sin krona…

image

Jag gjorde ett diadem med hängande och slängande band och blomma…här är vi på väg ut i skogen – jag och min ”krona”…

image

En stor behållning av att vara på den här platsen är att den omges av en spännande natur. Det är lika vackert oavsett om det är sol eller mulet.

image

Som ur en saga…

image

Väntar nästan på att någon figur ur Sagan om ringen ska dyka upp…

image

Stora berg…

image

Bergsskrevor…

image

Mycket rötter…

image

Överallt i skogen finns patser som påminner om att det funnits människor här sedan länge. Som levde här och verkade i Smålandsskogen… ”Jordkulan”…

image

Jag facineras väldigt av sånt här, och är så glad att på dessa platser få möjlighet till information om vad man vet eller tror har funnits här… Kan stå länge och bara titta och försöka framkalla bilder hur det var…

image

Ibland går även Gudinnor och sover, då får kronorna vila…

image

Nytt för mig i år var det pågående bygget av tornet. Klart att jag var tvungen att gå upp! – Frågade Peter först Anne 🙂

image

Här var fantastisk utsikt över mer än bara Mundekulla.

image

Fick en känsla av hur fåglarna har det.

image

Retreaten bjöd på många tårar, insikter och skratt. Det inspirerade till många bilder. Dessa blev till…
”Det är mycket en kan göra som är gratis”…
image

”Befriad”…
image

Och ”Tårarna faller men jag släpper taget med stövlarna på”…
image

Så småningom kom sista dagen och vi hade en härlig avslutningscermoni med sång, dans och möjlighet till reflekterande tankar.

Många gånger under den sista helgen sjöng och dansade vi med Eva Cederblad. Alltid lika berörande och fint. ”Du är en kvinna som strålar och lyser, framför mig en Gudinna står. Låt mig få spegla mig i dina ögon, av din kärlek och kraft jag får. Jej jejma, jej jejmaaa, duurgaaa, durgaaa…” Har du skrivit den Eva?

image

Vi fick alla sitta på tronen och berätta med några ord för våra systrar vad vi nu ville ta med oss ut i vårt liv och i vardagen.

Under Gudinnan Lakshmi – välståndets Gudinna – kunde jag känna mig mycket tacksam.

Det var roligt, lekfullt och närande!

image
Här är fantastiska Gudinnan Anne som ser till att detta kan ske…
image

Här är vår dotters föredetta fantastiska förskolelärare och numera min vän och yogainspiratör. Sååå glad att jag fick dela detta med dig GudinnaGunilla. ❤
image

Vill härmed sända ett VARMT TACK till alla som var med och gjorde detta så underbart! Den här gången kändes det verkligen som en enda stor omfamning.
Vill rekommendera ALLA att göra detta. För männen finns också möjlighet alldeles snart när Peter har sin Man in Mission. Gå in på www.mundekulla.se och läs mer.
Kram Systrar och alla ni andra med!
❤ ❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤
Susan

Min kväll

Igår kväll firade vi Anki. Några av hennes kollegor på hennes arbetsplats hade bokat en kväll hos mig. Anki blev glatt överraskad (tur för mig) när hon helt ovetandes plötsligt stod i hallen i Villa Livskraft. Jag tog dem på en rundvandring och sedan åt vi gott. Jag hade lagat spenatpaj som jag serverade med fetaost, grönsallad och tomatsallad. Det var gott – en av mina egna favoritpajer.

image

Efteråt satte vi oss i ateljén. Jag guidade dem in i en mindful stund med ullen och såpavattnet. När det var över så fick de skapa fritt. Några gjorde smycken några gjorde annat. Anki är galen i öronhängen och gjorde ett par jättetuffa som blev så här…

image

Det skapades fler smycken…

image

Och hjärtan…

image

Mitt i skapandet fikade vi och Julias fantastiskt goda choklad cupcakes med jordgubbsmarängsmet inuti gick hem hos damerna. Tack Jullan!  😍

image

Det blev en mycket lyckad och trevlig kväll! Innan alla kom, drog jag detta kort i Katrins fina gudinnekortlek…
image
Kunde verkligen relatera till det. Och funderade lite över var jag själv ska hitta inspiration….Hoppas att jag klarade att inspirera dem.

Vill du också komma och skapa med några vänner hos mig, så hör av dig!
Önskar er alla en skön helg!
Kram Susan

Från hjärtat – Träning i medveten närvaro

Jag och Mats började en kurs i februari för att bli mindfulnessinstruktörer.

Jag måste erkänna att jag aldrig tidigare reflekterat över att det är så stor skillnad på avspänning/avslappning och att vara ”mindful”. Det var nog min första insikt. Jag har länge praktiserat avslappningsövningar och meditation med musik och guidning i bakgrunden. Att börja öva på att bli vaket närvarande i stillhet, total tystnad och ”bara” lyssna inåt blev något nytt.

Jag förstod ganska snart att det här skulle bli en ganska stor fysisk resa för mig.

För snart 19 år sedan, när jag var 35 år, fick jag och Mats vår dotter. Före min graviditet hade jag aldrig haft problem med min vikt. Jag hade aldrig ”bantat”, som en del av mina tjejkompisar gjorde. Jag kunde stoppa i mig precis vad jag som helst utan att gå upp ett gram – och det gjorde jag också. Tänkte aldrig hälsosamt utan gick enbart på känslan av vad som var gott.

Under min graviditet gick jag upp 30 kg. ”Det går du ner när du börjar amma!” sa alla till mig – det gjorde jag inte! Julia togs med kejsarsnitt och jag hade länge ont efter operationen. Ett par år senare fick jag struma som är en ämnesomsättningssjukdom och blev tvungen att operera bort nästan hela sköldkörteln.

Under alla år har jag fått många signaler på att jag inte ”sköter mig”. Hemsk ryggvärk, laktosintolerans m.m. Men jag har inte lyssnat på kroppen. Jag har inte brytt mig så mycket om att jag är överviktig. Jag har varit rätt så aktiv trots det.

2001 blev jag sjukskriven för utmattningsdepression. I sex månader sov jag, sedan försvann en värk i kroppen som jag länge haft överallt i kroppen. Jag var sjukskriven i totalt två år. När jag blev friskskriven 2003 gick jag från min läkare och grät. Jag hade fått hjälp av SSRI-medicin och en KBT-terapeut med klassiska vardags-stress-problem men inte någon hjälp alls med vad jag upplevde som obalans med min kropp. Jag hade enorm ryggvärk. Min läkare gav mig en dunk i ryggen och tyckte att jag skulle ut och promenera. Det gjorde jag också men ryggvärken blev bara värre och värre. Senare så letade jag på egen hand upp qigong och det har hjälpt mig mycket.

Nu börjar jag bli äldre och inser att min övervikt kan vara farligt.

När jag nu fått lära mig att ”kroppen är klokare än knoppen” så faller mycket på plats. Jag har hela tiden tänkt att det är min dåliga karaktär som gör att jag inte fixar att hålla igen på allt onyttigt och att det är dåliga vanor jag skaffat mig de senaste 19 åren. Men nu förstår jag att mitt ätbeteende har funnits med mig hela mitt liv. Skillnaden är att jag innan min graviditet inte fick någon viktökningskonsekvens av mitt ätbeteende.

Sååå mycket jobbiga känslor som det här har orsakat mig i många år! Skuld, skam, hjälplöshet, ensamhet, dåligt samvete och jag vet inte vad!

Men mindfulnessträningen börjar jag få en djupare känsla och förståelse för hur jag fungerar. Jag har börjat hitta strategier som håller. Jag är helt övertygad om att träningen har gjort att jag har lättare för att stanna upp och reflektera, sortera i tankarna och hitta lösningar för det här. Utan närvaron så dyker inte insikterna upp helt enkelt!
image
Ni som följer mig här i bloggen vet att jag under många år jobbat kreativ med hantverk, slöjd och skapande. Det har varit ett fantastiskt verktyg för att ta mig till nuet och närvaro, men jag inser också nu att det även kan vara en flykt. Något att försvinna in i (och inte vara närvarande) när tillvaron blir jobbig.

Gående meditation brukar jag ibland träna när jag går i skogen med hunden, hon undrar vad jag håller på med. Första gången hade jag väldigt svårt att hålla balansen. En insiktsbild dök upp i mitt huvud: När vi saktar ner (med vad som helst i livet) är vi kanske rädda för att tappa balansen. När det är full fart så går allt av sig själv. Avsaknaden av fart (Tomrummet? Stillheten?) skrämmer?
image
Svårigheterna och utmaningarna med mindfulnessträningen har varit och ÄR många! Här kommer några som jag kämpar med:

Att få till all träning. Vissa dagar går det bra. Vissa dagar inte alls och ibland får jag till delar av träningen. Jag tycker det finns en tröst i att träna vardagsövningar för då känner jag att jag i alla fall tränat något.

Att inte skuldbelägga mig själv för mycket när jag slarvar. Att tänka nytt kring det varje dag har blivit ett måste. Ny dag – nya möjligheter som det så käckt heter! Men det stämmer!

Att hålla tillbaka i yogan och inte vara ”duktig”. Vara så närvarande i den att jag tränar på var mina gränser går. När jag började med yogan märkte jag att min mage inte vidgades när jag andades in eller sjönk in när jag andades ut. Märkte att jag drar in magen i stående ställning (troligtvis ett beteende jag övat länge på) för att den ska se mindre ut. Därför har jag en stor utmaning i att slappna av i magen när jag gör stående/gående övningar. Jag har fått överdriva och medvetet pressa ut magen vid inandning och medvetet dra in magen vid utandning för att min kropp ska förstå.

Att inte kontrollera andningen var en stor utmaning i början och kan fortfarande vara det ibland.

Att inte förvänta sig snabba resultat. Träna tålamodet och förväntningarna.

Att uppmärksamma autopiloten i vardagen. En enorm utmaning. Två områden där jag verkligen har utmaningar med det är när jag blir arg på någon. Att inte brusa upp, att försöka bibehålla ett lugn och så förstås mitt ätbeteende. Men det går bättre och bättre.

Att inte göra det som jag vet är bra för mig – på många olika sätt – så korkat det är! Några insikter faller på plats och jag verkligen lyssnar på dem och försöker hitta strategier för att leva efter dem. Men jag känner att det här med ätbeteendet är viktigast och får vara min prioritering just nu och ett tag framåt. Jag vill ju leva till jag blir 100 år minst och vara hyfsat frisk!

Jag känner att jag har blivit lugnare. Jag kör bil saktare – mycket saktare än tidigare. Jag kan komma på mig med att köra under tillåtna hastighet – det hände aldrig tidigare. Jag har blivit snällare – inte så tjatig. Kanske har jag fått tillit till eller insett att jag inte behöver ansvara för andra.

Upplever en slags skön trygghet i att ha upptäckt mindfulness som verktyg och är så tacksam för att jag och Mats har givit oss detta. Det här är bara början på äventyret att upptäcka mig själv och börja se världen med nya ögon.

Även om det varit en stor utmaning i att hitta träningstillfällen så har det varit härligt att upptäcka att det finns enormt mycket tillfällen i vardagen att öva närvaro. Jag hittar ständigt nya. Det är fantastiskt! Andningsankaret finns ju alltid till hands. Eller att utforska miljön, omgivningen, människor runt omkring där jag för stunden befinner mig. Så otroligt mycket ”dödtid” det faktiskt finns!

Jag har satt lappar lite här och där för att påminna mig. På bilens instrumentbräda, på speglar och i skåp.
Den här sitter på datorn.
image

Det känns som att jag har lättare att sortera i mina tankar. Speciellt när jag har mycket att göra. Jag blir mer metodisk. Tror att jag fått lättare att prioritera.

Mats och jag hoppas starta mindfulnesskurser till hösten. När vi föreläser brukar vi göra några övningar och hoppas att det inspirerar någon att själv börja träna. Det känns spännande att väcka människors intresse för mindfulness och förhoppningsvis väcka någon ur ”medvetslöshet”. Många människor har läst vår bok Lär dig leva som kom ut i december.
image
Vi hoppas kunna inspirera så många som möjligt att göra de förändringar som krävs för att skapa sig ett mer harmoniskt liv.

Själv kommer jag att fortsätta att utforska mig själv – framför allt min kropp – med meditationerna. Känns som om det stora äventyret finns inom mig.

Ola Schenström som utvecklat den kurs vi går, har gått i lära hos Jon Kabat-Zinn som startade en klinik med mindfulnessbaserad stressreduktion i USA på 70-talet. Jon Kabat-Zinn skriver i förordet till Olas bok (som är vårt kursmaterial) om hur hans elever beskriver effekterna av sin mindfulnessträning som att ”ha givit sig själv åter till sig själv”. När jag läste det började jag gråta. Det var starkt. Och jag har precis bara börjat. Det ger mig tillförsikt, glädje och hopp!

Från hjärtat till er alla!
image
Kram Susan

Kurs

Igår satt jag vid datorn nästan hela dagen och blev så trött i huvudet. Åkte på spontankurs till Gunilla Jarnesjö på smyckeskurs.

image

Så otroligt skönt att bara sätta sig. Bli bjuden på fika och bara göra något vackert till mig själv!
Hade ingen aning g om vad jag ville göra men på vägen dit fick jag en idé.
Plockade till mig lite pärlor.

image

Så här blev ett tuttifruttihalsband med armband och slända…

image

Ett långt mer neutralt och glittrigt…

image

Självkärlekshalsband kallar jag det 😍
Och så här ser jag ut i det…

image

Ursäkta men bilden blev lite suddig!
Kram Susan

Fyra fina kvällar

Igår kväll hade vår grupp sista samtalstillfället kring vår bok.

image

Det har varit fyra fina träffar. Vi har gjort stressreducerande övningar och pratat om stress, oro, kommunikation, ilska och mycket mycket annat. Det är verkligen meningsfullt att träffa ett gäng och prata om meningsfulla saker i livet. Att få spegla sig i varandras känslor och reaktionsmönster gör oss starkare. Vi känner oss mindre ensamma. Vi ser ett sammanhang. Vi stärks som människor. Får större förståelse för oss sjäkv och andra.
Jag känner mig ödmjuk inför vad ni alla öppnat upp och delat med er av. Det är modigt och starkt.
Även Alice har varit med några gånger.

image

Kanske blir det en fortsättning till hösten. Vi får se.
Tack för att ni tog initiativet. Jag och Mats har lärt oss så himla nu mycket!
❤ Kram Susan ❤

Slöjdklubb

Idag har jag varit på ett bibliotek i närheten för att ha sportlovsaktivitet, nämligen trådslöjd med hjärtan.
Vandringsutställningen Kära hjärtanes som påbörjades i september 2013 på länsmuseet i Kalmar… avslutas här i Nybro söndag. Jag har förövrigt två hjärtan med på den.
Hursomhelst… 10 barn hade anmält sig och det var vad vi kunde ta. Uppdukat…

image

Några hjärtan för inspiration…

image

Och…

image

Och…

image

Sen kom barnen i varierande åldrar och gjorde underverk. ..

image

Inte bara hjärtan…

image

Och lite till…

image

Och…

image

image

Och lycklig var lillebror som inte hade åldern inne men fick cara med endå. Gjorde hjärtan och gubbar och satte till slut ihop allt till en underbar transparent mobil…

image

Så kul att se deras skaparlust. Och kul för mig att komma ut ur ateljén en stund.
Kram Susan

Fullt-upp-dag

På förmiddagen var jag på Östersjögymnasiet. Tipsade lite om vad de behöver fokusera på när de skulle pynta upp Alla hjärtans tema i blomsterbutiken.
Tycker verkligen att det verkar så himla roligt att jobba med blommor!

image

Idag fanns där många av mina favoriter bland annat anemoner och ranunkler…

image

Och så hjärtan förstås…

image

Eftermiddagen gick till att städa Villa Livskraft och förbereda för kvällens pyssel. Jag glömde ta bilder, men den här lilla inspirationsboken/ideboken klädde jag in i collageteknik. Inte mycket hjärtan men…
Skönt att stanna upp,  skapa och mysa lite.

image

Tänker ha den som idebok.

image

image

Godnatt!
Kram Susan

Förbereder

Idag har mitt arbetsbord sett ut så här…

20150128-232751.jpg
Förbereder för morgondagens inspirationskväll: Närvarosamvaro med litet föredrag. Lilla pingeldamen ska med, och så ska vi ha ett litet lotteri…

20150128-232918.jpg
Nu är vår bok Lär dig leva den mest sålda boken i hela Sverige!!!
Tidningen Östran idag…

20150128-233447.jpg
Helt fantastiskt! …sakta sakta förändrar vi världen!
Godnattkram från mig!