Taggarkiv: Inspiration

20160221_122351-1 kopia

Förändringens tid är här

Ja nu kommer det att bli lite rörigt här ett tag. Eftersom jag ligger sjuk så tänkte jag att jag kan passa på att experimentera lite med utseendet i bloggen.

Jag har länge känt att utseendet inte stämmer riktigt med innehållet längre. Min blogg har gått från att vara en ren hantverks- och skaparblogg till att handla om så mycket mer. Jag skriver numera mycket om vårt liv och om våra äventyr med våra böcker Lär dig leva och Dags att Må Bra.

20161206_112632

 

Jag skriver mycket om vårt liv på Öland, vårt hus i Byxelkrok, om vår trädgård och om naturupplevelser. Jag lägger ofta in foton på naturen och jag känner att det blir bara mer och mer av allt det här och mindre av hantverk.

Kanske kommer jag att lägga in lite hantverk ibland men även där så går mina intressen mer och mer mot att måla istället. Jag lämnar allt öppet.

20160221_122351-1 kopia

Jag kommer även att göra ganska stora förändringar i min sommarbutik i Byxelkrok. Exakt hur är jag inte klar över ännu men ett litet steg har jag tagit.  Så som nedan kommer det inte riktigt att se ut inuti boden till sommaren.

20160828_102748 kopia

Livet förändras hela tiden och jag är så tacksam över att jag inte står stilla i min utveckling utan att det faktiskt händer något nytt. Jag känner själv att nu är tiden inne att förändra.

20160818_212400 kopia

Det kommer som sagt att bli lite rörigt här i bloggen. Jag vet inte hur lång tid det kommer att ta att få ordning på allt. Men jag behöver lite tid att fundera på vad som är viktigt för mig att inspirera er med och att det blir tydligt enkelt och vackert.

Önskar er en fortsatt skön lördag!

Ikväll håller jag tummarna för Loreen och Benjamin!

Kram <3 Susan

Kreativt äventyr

Jag har i flera år velat åka till Louisiana i Danmark. Såg Facebookvän dela den utställning som nu pågår och kände att det hade varit roligt att se den.
Och som om hon hört min önskan så frågade Sofi i samma veva om jag ville hänga med henne!

Så idag har vi varit där! 😀 Så himla smidigt att köpa biljett med direkttåg från Kalmar C till Humlebæk. Vi kom fram tio minuter före öppning och det var redan kö.

image

Så lite småfrusna kom vi äntligen in.

image

Den stora utställningen handlade om japanska Yayoi Kusamas konstnärskap.
Vilt och galet.

image

Lägger in lite bilder och låter dem tala för sig själva. Det pumpiga…

image

…och gula…

image

Det röda …

image

Det galna…

image

Det färgglada…

image

Knasigt, färgglatt och självlysande…

image

Det ljusa och magiska…

image

Publikens prickiga bidrag…

image

De som berörde och gav mest inspiration för mig…

image

Och så lite annat från museet…

image

Vackert utomhus och häftig utsikt – trampolin mot ett stormande vatten…

image

Mäktigt…

image

Skulpturer överallt i trädgården och inomhus.

image

När det gäller Kusamas konstnärsskap kan jag inte låta bli att tänka på vad som ligger bakom all denna repetitiva konst. Alla dessa sydda utväxter (korvar, penisar?) Jösses vilket tålamod! Maniskt? Nödvändigt? Meditativt?
Alla dessa prickar…………………
Intressant. Kommer gärna tillbaka. Här är nog ljuvligt på våren.

18.12 skulle vi ta direkttåget från Humlebæk mot Kalmar. Isande vindar på perrongen och tåget var försenat. Danskarna verkar också ha tågproblem. Plötsligt var det tåget borttaget från alla skärmar!!! Det enda tåget som skulle gå till Kalmar!!! Ingen att fråga. Ingen information på skärmar eller i högtalare. Andra tåg kom och gick. Nästan bara Sofi och jag kvar på den kalla stationen. 19.15 gick det ett tåg till Växjö som vi hoppade på. Sofi skulle ju bara till Alvesta så hon skulle i alla fall komma hem. Men jag då? Ringde min barndomsvän Helen för att säkra en plan B. Jorå, jag fick låna hennes soffa i hennes övernattningslägenhet om jag blev avkastad i Växjö. Efter att jag varit mycket bestämd och lite arg fick jag konduktören att förstå att jag inte skulle acceptera det. Så tillslut fixade hon en buss. Vi var tydligen någea fler som skulle fortsätta till Kalmar.
Kvart över midnatt landade jag så småningom i sängen hemma.
Ett äventyr blev det – på många sätt!
Tack för en härlig, inspirerande och spännande dag Sofi!❤💜💛💙💚

image

Idag har Mats och jag pratat i radio Kalmar 🙂

image

KRAM Susan

wpid-20151026_133252-1-1.jpg

Dagens insikt

Känner mer och mer av de positiva effekterna av att så ofta som möjligt träna mig i att vara närvarande i nuet.

image

Märker hur jag har allt lättare att hålla mig lugn när jag behöver. Inte alltid men oftare och oftare. Lättare att hitta lösningar. När mamma och jag åkte hem från föreläsningen jag höll i Oskarshamn för en vecka sedan så sa hon att jag körde så lugnt. Det tyckte hon inte att jag gjort tidigare. Förr körde jag mycket snabbare och hetsigare.

Fick lite insikter vid meditationen i morse före yogan.

Jag tror att resultatet av all närvaroträning, meditation och mindfulyoga har gjort att jag även blivit modigare. Jag tror att det var därför som jag vågade föreläsa för så många människor alldeles på egen hand utan Mats.

Jag upplever att allt ordnar sig på något sätt. Om jag bara försöker vara öppen med mina rädslor och berätta om dem blir även min omgivning mer tillåtande, då går allt mycket lättare. Jag slappnar av och då är det lättare att fokusera och göra bra ifrån sig. Det måste gälla allt och alla situationer. Insikten om att det lönar sig att visa sig sårbar blir bara mer och mer sann för mig.

Kylskåpsmagnet Peace in my heart

Idag har jag pratat med Amelia Adamo i telefonen! Kul va? Hon är ju en spännande och fantastiskt inspirerande människa!

Amelia_Adamoa_4a

Det är nu klart att jag och Mats ska följa med på M-Magasin:s hälsokryssning i april 2016. Vi kommer att tillsammans med några fler fantastiska föreläsare förhoppningsvis inspirera några ”medkryssare” på deras resa till Åbo och genom livet. Jag blev så extra glad när Amelia sa att hon varit inne här på min blogg och kikat. Hon var intresserad av att visa någon av mina tavlor i M-Magasin. Jippiiiii!

M-Magasin Logga

Sååå …Kanske ses vi på en båt mellan Stockholm och Åbo i april – det vore roligt!

Livet är förunderligt just nu!

Kram Susan

Från hjärtat – Träning i medveten närvaro

Jag och Mats började en kurs i februari för att bli mindfulnessinstruktörer.

Jag måste erkänna att jag aldrig tidigare reflekterat över att det är så stor skillnad på avspänning/avslappning och att vara ”mindful”. Det var nog min första insikt. Jag har länge praktiserat avslappningsövningar och meditation med musik och guidning i bakgrunden. Att börja öva på att bli vaket närvarande i stillhet, total tystnad och ”bara” lyssna inåt blev något nytt.

Jag förstod ganska snart att det här skulle bli en ganska stor fysisk resa för mig.

För snart 19 år sedan, när jag var 35 år, fick jag och Mats vår dotter. Före min graviditet hade jag aldrig haft problem med min vikt. Jag hade aldrig ”bantat”, som en del av mina tjejkompisar gjorde. Jag kunde stoppa i mig precis vad jag som helst utan att gå upp ett gram – och det gjorde jag också. Tänkte aldrig hälsosamt utan gick enbart på känslan av vad som var gott.

Under min graviditet gick jag upp 30 kg. ”Det går du ner när du börjar amma!” sa alla till mig – det gjorde jag inte! Julia togs med kejsarsnitt och jag hade länge ont efter operationen. Ett par år senare fick jag struma som är en ämnesomsättningssjukdom och blev tvungen att operera bort nästan hela sköldkörteln.

Under alla år har jag fått många signaler på att jag inte ”sköter mig”. Hemsk ryggvärk, laktosintolerans m.m. Men jag har inte lyssnat på kroppen. Jag har inte brytt mig så mycket om att jag är överviktig. Jag har varit rätt så aktiv trots det.

2001 blev jag sjukskriven för utmattningsdepression. I sex månader sov jag, sedan försvann en värk i kroppen som jag länge haft överallt i kroppen. Jag var sjukskriven i totalt två år. När jag blev friskskriven 2003 gick jag från min läkare och grät. Jag hade fått hjälp av SSRI-medicin och en KBT-terapeut med klassiska vardags-stress-problem men inte någon hjälp alls med vad jag upplevde som obalans med min kropp. Jag hade enorm ryggvärk. Min läkare gav mig en dunk i ryggen och tyckte att jag skulle ut och promenera. Det gjorde jag också men ryggvärken blev bara värre och värre. Senare så letade jag på egen hand upp qigong och det har hjälpt mig mycket.

Nu börjar jag bli äldre och inser att min övervikt kan vara farligt.

När jag nu fått lära mig att ”kroppen är klokare än knoppen” så faller mycket på plats. Jag har hela tiden tänkt att det är min dåliga karaktär som gör att jag inte fixar att hålla igen på allt onyttigt och att det är dåliga vanor jag skaffat mig de senaste 19 åren. Men nu förstår jag att mitt ätbeteende har funnits med mig hela mitt liv. Skillnaden är att jag innan min graviditet inte fick någon viktökningskonsekvens av mitt ätbeteende.

Sååå mycket jobbiga känslor som det här har orsakat mig i många år! Skuld, skam, hjälplöshet, ensamhet, dåligt samvete och jag vet inte vad!

Men mindfulnessträningen börjar jag få en djupare känsla och förståelse för hur jag fungerar. Jag har börjat hitta strategier som håller. Jag är helt övertygad om att träningen har gjort att jag har lättare för att stanna upp och reflektera, sortera i tankarna och hitta lösningar för det här. Utan närvaron så dyker inte insikterna upp helt enkelt!
image
Ni som följer mig här i bloggen vet att jag under många år jobbat kreativ med hantverk, slöjd och skapande. Det har varit ett fantastiskt verktyg för att ta mig till nuet och närvaro, men jag inser också nu att det även kan vara en flykt. Något att försvinna in i (och inte vara närvarande) när tillvaron blir jobbig.

Gående meditation brukar jag ibland träna när jag går i skogen med hunden, hon undrar vad jag håller på med. Första gången hade jag väldigt svårt att hålla balansen. En insiktsbild dök upp i mitt huvud: När vi saktar ner (med vad som helst i livet) är vi kanske rädda för att tappa balansen. När det är full fart så går allt av sig själv. Avsaknaden av fart (Tomrummet? Stillheten?) skrämmer?
image
Svårigheterna och utmaningarna med mindfulnessträningen har varit och ÄR många! Här kommer några som jag kämpar med:

Att få till all träning. Vissa dagar går det bra. Vissa dagar inte alls och ibland får jag till delar av träningen. Jag tycker det finns en tröst i att träna vardagsövningar för då känner jag att jag i alla fall tränat något.

Att inte skuldbelägga mig själv för mycket när jag slarvar. Att tänka nytt kring det varje dag har blivit ett måste. Ny dag – nya möjligheter som det så käckt heter! Men det stämmer!

Att hålla tillbaka i yogan och inte vara ”duktig”. Vara så närvarande i den att jag tränar på var mina gränser går. När jag började med yogan märkte jag att min mage inte vidgades när jag andades in eller sjönk in när jag andades ut. Märkte att jag drar in magen i stående ställning (troligtvis ett beteende jag övat länge på) för att den ska se mindre ut. Därför har jag en stor utmaning i att slappna av i magen när jag gör stående/gående övningar. Jag har fått överdriva och medvetet pressa ut magen vid inandning och medvetet dra in magen vid utandning för att min kropp ska förstå.

Att inte kontrollera andningen var en stor utmaning i början och kan fortfarande vara det ibland.

Att inte förvänta sig snabba resultat. Träna tålamodet och förväntningarna.

Att uppmärksamma autopiloten i vardagen. En enorm utmaning. Två områden där jag verkligen har utmaningar med det är när jag blir arg på någon. Att inte brusa upp, att försöka bibehålla ett lugn och så förstås mitt ätbeteende. Men det går bättre och bättre.

Att inte göra det som jag vet är bra för mig – på många olika sätt – så korkat det är! Några insikter faller på plats och jag verkligen lyssnar på dem och försöker hitta strategier för att leva efter dem. Men jag känner att det här med ätbeteendet är viktigast och får vara min prioritering just nu och ett tag framåt. Jag vill ju leva till jag blir 100 år minst och vara hyfsat frisk!

Jag känner att jag har blivit lugnare. Jag kör bil saktare – mycket saktare än tidigare. Jag kan komma på mig med att köra under tillåtna hastighet – det hände aldrig tidigare. Jag har blivit snällare – inte så tjatig. Kanske har jag fått tillit till eller insett att jag inte behöver ansvara för andra.

Upplever en slags skön trygghet i att ha upptäckt mindfulness som verktyg och är så tacksam för att jag och Mats har givit oss detta. Det här är bara början på äventyret att upptäcka mig själv och börja se världen med nya ögon.

Även om det varit en stor utmaning i att hitta träningstillfällen så har det varit härligt att upptäcka att det finns enormt mycket tillfällen i vardagen att öva närvaro. Jag hittar ständigt nya. Det är fantastiskt! Andningsankaret finns ju alltid till hands. Eller att utforska miljön, omgivningen, människor runt omkring där jag för stunden befinner mig. Så otroligt mycket ”dödtid” det faktiskt finns!

Jag har satt lappar lite här och där för att påminna mig. På bilens instrumentbräda, på speglar och i skåp.
Den här sitter på datorn.
image

Det känns som att jag har lättare att sortera i mina tankar. Speciellt när jag har mycket att göra. Jag blir mer metodisk. Tror att jag fått lättare att prioritera.

Mats och jag hoppas starta mindfulnesskurser till hösten. När vi föreläser brukar vi göra några övningar och hoppas att det inspirerar någon att själv börja träna. Det känns spännande att väcka människors intresse för mindfulness och förhoppningsvis väcka någon ur ”medvetslöshet”. Många människor har läst vår bok Lär dig leva som kom ut i december.
image
Vi hoppas kunna inspirera så många som möjligt att göra de förändringar som krävs för att skapa sig ett mer harmoniskt liv.

Själv kommer jag att fortsätta att utforska mig själv – framför allt min kropp – med meditationerna. Känns som om det stora äventyret finns inom mig.

Ola Schenström som utvecklat den kurs vi går, har gått i lära hos Jon Kabat-Zinn som startade en klinik med mindfulnessbaserad stressreduktion i USA på 70-talet. Jon Kabat-Zinn skriver i förordet till Olas bok (som är vårt kursmaterial) om hur hans elever beskriver effekterna av sin mindfulnessträning som att ”ha givit sig själv åter till sig själv”. När jag läste det började jag gråta. Det var starkt. Och jag har precis bara börjat. Det ger mig tillförsikt, glädje och hopp!

Från hjärtat till er alla!
image
Kram Susan

Retreat

I söndags kom jag hem från min retreat. Jag har haft en fantastisk vecka med många härliga möten med andra systrar.
Mats körde mig till Mundekulla och när vi kom dit tog vi en promenad med Peter i skogen och han berättade om allt de gjort sedan sist och vilka planer han har med alla projekt i naturen runt omkring.
Alice såg helt lycklig ut där hon sprang och nosade med alla nya dofter.
De håller på att utöka området med en Vildmarksstig, vildmarksby m.m.

20150303-081920.jpg
Överallt har de dikat längs stigen och det är så härligt att gå där och lyssna på porlandet. På väl utvalda platser finns möjlighet till vila.
Rakt in här kan man följa en stig och sätta sig på en bänk långt borta vid horisonten.

20150303-082151.jpg
Eller som här där de öppnat upp en liten ”skogssjö”…

20150303-082331.jpg
Här har de röjt och hittat en gammal trasig och murken gärdesgård.
Den gamla finns kvar och så har de satt upp en ny utanför. Så vackert!

20150303-082610.jpg
När man går till och från Solhem så kan man nästan inte låta bli att promenera in här… Det är som om man sugs in i skogen.

20150303-082733.jpg
När Mats och Alice åkt packade jag upp och gjorde mig hemmastadd.
Ett fint välkomnande…

20150303-082850.jpg
Den här gången fick jag rum ”Hampus”. Rummet som är isolerat med Hampa. Så här mysigt är det…

20150303-083012.jpg
Med rofylld utsikt…

20150303-083047.jpg
Jag la mig för att vila och somnade ganska omgående.
Vaknade av att samlingen och fika hade börjat. Första samtalscirkeln i sikte och min retreatvecka har startat.
Vid cirkeln fick vi dra ett tarotkort. Jag drog…

20150303-084034.jpg
Jag hade nämligen en rätt obehaglig händelse från söndagen med mig i bagaget…och detta kort fick mig att ta tag i den och fundera på den så att jag så småningom kunde släppa taget om det som hänt och inte plågas av det resten av veckan! Fick också möjlighet att bolla händelsen med några cirkelsystrar och det var väääääldigt skönt! Tack all ni för det. Ni stärkte mig verkligen!
På tisdagen hade jag och Mats 20 årsdag tillsammans! Jag hade glömt min meditationsskiva hemma så han hade postat den till mig på måndagen så jag fick den med ett gulligt kort på tisdagen.

20150303-084626.jpg
Jag har verkligen en underbar man! Tack älskling!
På onsdagen började jag att bli rejält trött. Jag bestämde mig för att resten av veckan lyssna på det och alltid vila eller sova när jag kände det. Så den dagen sov jag en timme på förmiddagen och en timme på eftermiddagen. Vi hade spa-dag så det blev en extra lugn och mysig dag i bastu och varm badbalja utomhus. Jag hade dessutom beställt lite taktil massage av Lena. Började förstå hur trött jag faktiskt var!
Många insikter kommer till mig under meditationer, avslappningar, promenader och i vila.
Veckan vigs åt självkärlek. Även om Anne har olika teman varje dag så fokuserar jag så mycket jag kan på att fundera på vad kärlek till mig själv egentligen innebär. Vi gör mjuk Gudinneyoga på mornarna och jag fokuserar på att verkligen känna vad som händer i kroppen. Uppmärksamma det och bara ”se” på det utan att värdera det. Det är verkligen spännande men också lite jobbigt och berörande.
Efter frukost en morgon börjar jag brodera ord som kommer till mig.

20150303-085749.jpg
Jag sätter mig i en favorithörna i Solsalen. Med Buddha som åskådare. Broderar och funderar och vilar.

20150303-085927.jpg
Rummet nu fyllt av vila och mycket fina minnen…Här har jag både gråtit och skrattat…

20150303-090013.jpg

20150303-090323.jpg
Några medsystrar åker hem och några nya kommer. Allt flyter fint.
Jag går en bit i Mindful gång på Vildmarksstigen en dag och finner mitt vilda hjärta.

20150303-091224.jpg
Vi äter gott varje dag i den underbara matsalen…

20150303-091445.jpg
Vi äter i tysthet och kan verkligen njuta…

20150303-091531.jpg
Vi hjälps åt med disken. Och TACK Lena, Stina och Kwan för underbar mat!

20150303-091730.jpg

20150303-091746.jpg

20150303-091829.jpg
På fredagen kom bland annat Eva. Hon hade varit i indien för ett par veckor sedan. Eva hade med sig massor med vackra plagg och tyger, och fredagskvällen blev ett kacklande och jublande utan dess like. De flesta shoppade loss på glitter och färgglatt! Själv köpte jag en underbar jacka som Eva designat och fått uppsydd i Indien.
Vi fick våra fötter dekorerade av Eva…min…

20150305-203202.jpg
Katrins…

20150305-203244.jpg
Lite glitter i pannan, lånade fotplingeling, Indisk musik och Stinas guidning in i Bollywood-dansens magiska värld sedan var min dag fulländad!!!
Trött men lycklig – Stina och jag…

20150305-204827.jpg
Indiska gudinnorna Anita, Katrin och Eva…

20150305-205038.jpg
Lena…

20150305-205102.jpg
Söndagen förbereder jag mig på avresa. Först har vi en jättefin avslutning. Berörande och vacker. Vi äter och städar rum. Känns lite märkligt att åka hem men också skönt. Längtar hem… Känner verkligen att jag har landat och bär med mig ett djupt inre lugn hem. Hoppas att jag kan bevara det länge!
Tack alla fina systrar för alla möten, samtal och stöttning!
Kram Susan

Slut på ursäkterna

Nu gäller det! Nu eller aldrig! Nu är det allvar! Nu SKA jag gå ner i vikt!!
Innan jul anslöt jag mig till Viktväktarna. Hann inte vara med där mer än någon månad innan de meddelade att de skulle lägga ner! Typiskt!
Men de startar andra viktkurser, så vi som vill kan fortsätta endå! Så i början på januari startade vi igen. Jag har haft sååå svårt att komma till skott med rätt matlagning. Välja de hälsosamma livsmedlen och för dålig karaktär för att välj bort goda desserter och gofika på kalas. Det är ju så himlans gott!
Men nu är det verkligen slut på ursäkterna! Mitt mål är att gå ner 25kg. Fem kilo första månaden. Kanske rimligt – kanske inte. Det visar sig. Det viktigaste är att jag blir lättare och lättare!

Sedan har jag fått tillbaka hälsporren på höger fot, en hälsporre på gång även på vänster fot OCH jätteont i höger främre fotsula!!! Det gör att jag har varit lite försiktig med hundpromenaderna = minskad motion.

Idag trotsade jag det. Promenad med hunden och drygt 30 minuter snabbgående på bandet på gymmet! Har superont i fötterna. Kanske går det över. Jag har beställt nya skoinlägg som jag får hämta i övermorgon så mitt hopp sitter i dem.
Känner mig i alla fall nöjd med att ha börjat träna. Tog lite ledigt idag eftersom jag jobbade hela söndagen. Efteråt var det skönt att för ovanlighetens skull kunna ta det lite lugnt och i stillhet tända några ljus, laga lite god nyttig mat och njuta av den i tysthet.
Experimenterade med lite grönsaker…

20150120-231750.jpg
Med blandat resultat…

20150120-231842.jpg
Varmt grönt citronte. Rivna rödbetor med fetaost och rostade solrosfrö, tunt skuren rödkål, tomater/purjo/sallad och till efterrätt – kanelkeso med rivet äpple.
Det som var kvar var godare ikväll när det hade fått stå till sig lite.
Fortsätter experimenten imorgon.
Idag har det snöat hela dagen. Verkar som att vintern vill komma nu.
Godnatt!
Kram Susan

Söndag

Redigerat bok nästan hela dagen!
Väl hemma vid TV:n fick jag möjlighet att brodera igen. Kunde inte sluta.  Höll på till nästan två på natten!  Så himla kul! Det var så längesedan. Broderar i grå nyanser och vitt/naturvitt. Ovanlig för att vara mig. Men samtidigt vilsamt.
Har ingen aning om hur det slutar.
Stjärnklart och Free falling … tror jag att de ska heta.

image

Ikväll var dottern och såg…

image

Med rysk ensemble.  Mäkta avundsjuk måste jag säga!

Fick bra idéer när jag var ute i skogen och promenerade med Alice i förmiddags. Det är spännande och notera när idéer uppstår. Återkommer om det.
Godnatt! Kram Susan

Skapande hälsa

20141104-195436.jpg
Idag har jag äntligen börjat på och gjort färdigt mitt favoritkapitel i vår nybearbetning av vår bok.
Gårdagen blev en teknisk katastrof skrivmässigt. Höll nästan på att förlora förståndet när det inte blev som jag ville. Idag har det gått bättre.
Skriver om kreativitet. Hur man blir mer kreativ. Skapandets fördelar. Vad som händer i kroppen. Varför det är bra att vara mer kreativ. Och mycket, mycket mer.

20141104-195803.jpg
Stressigt men roligt. Längtar till när det är klart!
Godkväll!
Kram Susan