Taggarkiv: Närvaroträning

Önskemorgon

Igår morse hade jag en önskemorgon. Så skulle jag vilja starta varje morgon och dag.
Jag klev upp vid sex. Värmde vatten och gjorde mig ett stort glas med varmt cirton och honungsvatten. På med mjuka kläder. Ute i friggan (omgjord till yoga/meditationsgrotta) tände jag ljus och drog ett inspirationskort för dagen.

image

Kortet fick mig att gråta en skvätt.

image

Känner att jag har för lite kreativitet i mitt liv just nu. Fortsatte min morgonstund med lite närvarande andning och yoga.

image

Underbar start på dagen. Men jag var nog lite för ouppmärksam på min kropp under yogan för jag fick ganska ont i ryggen senare under dagen.
Körde sedan ärenden nästan hela dan i stan.
Fick inspiration till att testa att göra kronor. Har tänkt tanken i flera år men det har inte blivit av. Jag ska på retreat i Mundekulla i månadsskiftet Februari/mars och Anne tänker ha tema ”Be The Queen in Your life” så jag tänkte att då behöver vi kronor.
Provade att göra två stycken. Så härligt att få skapa igen!  Stommarna är påbörjade. Idag ska jag dekorera dem.

image

Varm Kram till er alla på internationella kramdagen! ❤ Susan

Sammanföra knopp å kropp

Då är det måndag igen. Hela nyårshelgen och fram till idag har jag legat med ryggskott?/ryggsmärtor. Ni som läser min blogg vet att Mats har gjort detsamma i många, många veckor.

image

Det har varit liggläge i stort sett hela tiden. Tråkigt men nödvändigt och stundvis ganska skönt – när tabletterna har gjort vad de ska. Jag har legat med värmedyna under ryggen, men också på magen.

image

Jag har under ett par veckor känt ”ägglosseliknande” molande värk i nedre delen av magen. Men jag är ju i klimakteriet och har inte haft min mens på över ett år. Men jag är lite fundersam… Nu när ryggsmärtan inträtt så märker jag att jag spänner (drar in) magen för att skona ryggen – inte bra! Vet snart inte vad som är vad.
Kroppen är klokare än knoppen! Försöker lyssna på kroppen.
Förr när jag bodde ensam startade jag alla mina dagar med ett varmt bad. Även arbetsdagar. Återtar den vanan för att jag känner att det är bra för mig – både själsligt och kroppsligt. Jag ligger en stund med tyngdlös rygg och fokuserar på mina andetag.

image

Önskar er alla en liten stund för att andas medvetet idag. Försök att hitta en sån stund – om så bara för en kvart!
Snart ska jag färdigställa vår engelska bok i datorn. Äntligen! Det har kommit lite pudersnö så jag och Alice ska ta en promenad till Villa Livskraft.
Årets ledord blir: Sammanföra knopp å kropp.
Ha en fin dag allihopa!
Kram Susan

Kreativt äventyr

Jag har i flera år velat åka till Louisiana i Danmark. Såg Facebookvän dela den utställning som nu pågår och kände att det hade varit roligt att se den.
Och som om hon hört min önskan så frågade Sofi i samma veva om jag ville hänga med henne!

Så idag har vi varit där! 😀 Så himla smidigt att köpa biljett med direkttåg från Kalmar C till Humlebæk. Vi kom fram tio minuter före öppning och det var redan kö.

image

Så lite småfrusna kom vi äntligen in.

image

Den stora utställningen handlade om japanska Yayoi Kusamas konstnärskap.
Vilt och galet.

image

Lägger in lite bilder och låter dem tala för sig själva. Det pumpiga…

image

…och gula…

image

Det röda …

image

Det galna…

image

Det färgglada…

image

Knasigt, färgglatt och självlysande…

image

Det ljusa och magiska…

image

Publikens prickiga bidrag…

image

De som berörde och gav mest inspiration för mig…

image

Och så lite annat från museet…

image

Vackert utomhus och häftig utsikt – trampolin mot ett stormande vatten…

image

Mäktigt…

image

Skulpturer överallt i trädgården och inomhus.

image

När det gäller Kusamas konstnärsskap kan jag inte låta bli att tänka på vad som ligger bakom all denna repetitiva konst. Alla dessa sydda utväxter (korvar, penisar?) Jösses vilket tålamod! Maniskt? Nödvändigt? Meditativt?
Alla dessa prickar…………………
Intressant. Kommer gärna tillbaka. Här är nog ljuvligt på våren.

18.12 skulle vi ta direkttåget från Humlebæk mot Kalmar. Isande vindar på perrongen och tåget var försenat. Danskarna verkar också ha tågproblem. Plötsligt var det tåget borttaget från alla skärmar!!! Det enda tåget som skulle gå till Kalmar!!! Ingen att fråga. Ingen information på skärmar eller i högtalare. Andra tåg kom och gick. Nästan bara Sofi och jag kvar på den kalla stationen. 19.15 gick det ett tåg till Växjö som vi hoppade på. Sofi skulle ju bara till Alvesta så hon skulle i alla fall komma hem. Men jag då? Ringde min barndomsvän Helen för att säkra en plan B. Jorå, jag fick låna hennes soffa i hennes övernattningslägenhet om jag blev avkastad i Växjö. Efter att jag varit mycket bestämd och lite arg fick jag konduktören att förstå att jag inte skulle acceptera det. Så tillslut fixade hon en buss. Vi var tydligen någea fler som skulle fortsätta till Kalmar.
Kvart över midnatt landade jag så småningom i sängen hemma.
Ett äventyr blev det – på många sätt!
Tack för en härlig, inspirerande och spännande dag Sofi!❤💜💛💙💚

image

Idag har Mats och jag pratat i radio Kalmar 🙂

image

KRAM Susan

Julen infinner sig

Julen närmar sig. Mats och jag åker känslomässig bergochdalbana. Allt är fantastiskt roligt med vår bok. Vi blev i veckan belönade med ”diplom” och blommor av Adlibris eftersom vår bok är deras mest sålda bok 2015.

image

En stor glädje och stolthet! En osannolik dröm som blivit verklighet.

Samtidigt kämpar vi med fysiska utmaningar som Mats smärtor i ryggen och min onda fot. Det tär på humöret. Jag märker också att mina klimakteriebesvär är värre. Kanske på grund av hur vi har det eller så hade det blivit så endå. Självklart finns en oro – hur ska det gå? När ska det bli bättre. Ingen av oss känner att vi hittat lösningen. Jag testar nu nya sulor och Mats ska kontakta en ortoped på måndag. Nytt hopp på gång!

Julen infinner sig endå. I veckan fick vi hem nya soffan. Den är stor och härlig och vi får plats många i den. Är väldigt nöjd med den gröna färgen. Martin gör Mats sällskap i soffan.

image

Alice har också godkänt den.

image

Fixat och trixat för att få ordning i nya vardagsrummet. Lampan från Stadsmissionen för 60 kronor blev fin.

image

Den lilla granen är klädd.

image

”Krubban” är framme – än så länge utan Jesusbarnet. Den hjälpte jag Julias fröken att göra, när Julia gick i lågstadiet. Alla i klassen fick en. Sedan hade vi en lektion där barnen fick tillverka får till herden. Vårt får har sprungit bort.

image

Småtomtarna fick göra sällskap i år.

image

Igår lagade Julia, Martin och jag julgodis. Olof kom sedan och vi invigde en fonduegryta som jag köpte på loppis i våras. Efter ett litet eldäventyr när jag skulle tända under grytan och elden spred sig så det brann på lite fler ställen, så fick vi kontroll på det och det gick bra!  Väldigt gott blev det i alla fall.
image

Idag ska vi rulla köttbullar, göra saffransglass och ischoklad.

Hoppas att ni hjälper varandra så att ni inte stressar ihjäl er i julstöket.
Kram Susan

Ett osannolikt år

Idag är det ett år sedan vi släppte vår bok Nya Lär dig leva.
Å jösses vilket år det varit!!!
Vi sitter här och ser tillbaka på det här osannolika året. För ett år sedan satsade vi alla pengar vi hade, på att trycka 1500 böcker.

Jag hade redigerat vår bok i ett program på datorn som jag inte behärskade och slet verkligen hårt för att få till det. Här korrekturläser jag omslaget…

image

Vi hade ingen distribution klar och vi hade inga pengar att marknadsföra boken. Hur skulle vi få människor att veta att den fanns? Vad skulle vi göra?

Vi beslutade att vi skulle visa att boken var på gång på Facebooksidan Att leva i NUET som Mats startat fem månader tidigare.

image

När vi skickade manuset till tryckeriet kände jag stor lättnad. Nu kunde vi bara vänta, hålla alla tummar och hoppas att vi skulle sälja många böcker.

Vi skrev vår mejladress och telefonnummer på Facebooksidan och himmel vad det började ringa! Redan från första dagen började det ringa. Hela dagarna. Vi packade och svarade i telefonen och fick be dotter, dotters pojkvän, Mats kompis och min mamma om hjälp för att kunna leverera över 100 böcker varje dag innan jul!

image

Det var bara ett problem – varje bok skickades i postens gröna kuvert, de kostade 45 kronor styck! Alla fakturor var på 30 dagar. Hur skulle vi kunna ligga ute med så mycket pengar?…som vi inte hade! Vad skulle vi göra?
Jo, vi fick låna pengar av våra mammor!

Ganska snart började det ramla in otroligt fina kommentarer på vår Facebooksida. Läsare skrev att de tyckte jättemycket om vår bok, att de hittade inspiration, tröst, hopp och kände igen sig.

Vi började förstå att vår bok gjorde skillnad i människors liv! Mats och jag hade ofta overklighetskänslor – att vår bok kunde göra sån skillnad!!! Vi har ofta förundrats och suttit och gråtit över mejl från människor som berättar om sina liv och hur de börjat omvärdera eller fått insikter och vi är så obeskrivligt glada för att det vi skriver kan påverka så många på olika sätt.

I januari kände vi att det började bli ohållbart att själva sälja och skicka ut vår bok. Eftersom det blev så stor efterfrågan så hörde Adlibris, Bokus, Akademibokhandeln med flera av sig till oss. Vi fick trycka nya böcker om och om igen.

När vi i slutet av januari passerade fantastiska 10.000 sålda böcker, skickade vi ut ett pressmeddelande till mängder av tidningar, TV och radiokanaler. INGEN hörde av sig! Ingen var intresserad av två helt okända personer som gett ut en bok själva, på eget förlag, trots att 10.000 sålda böcker av en och samma bok är mer än vad många etablerade förlag kan drömma om.

image

De positiva och härliga kommentarerna fortsatte att strömma in på vår Facebooksida.

Försäljningen fortsatte bra hela våren och vi låg högt på nätbokhandelns försäljningslistor.

Under sommaren stod jag och sålde mitt hantverk på norra Öland. Jag sålde även vår bok.

image

Människor på semester strömmade till från överallt i Sverige för att köpa vår bok till sommarpris, och för att träffa oss. Det var fantastiskt roligt! Och en helt galen upplevelse! Tack för alla fina möten!

image

Kanske var det, det usla vädret, eller så var det att många var lediga – men det var i juli som allt verkligen tog fart på riktigt!

När vi kom hem och sommaren snart var slut så kom vi i kontakt med bokagenten Ulf. Andra länder hade börjat visa intresse för vår bok och vi behövde hjälp av någon som visste hur det gick till. På kort tid sålde Ulf rättigheterna till vår bok till stora etablerade förlag i Norge, Finland, Danmark, Estland, Tyskland och Holland.
Under tiden jobbade jag och Mats med produktion och inläsning av den efterlängtade svenska ljudboken. Arbetet med den blir fördröjt när Mats blir förkyld och hans röst inte riktigt håller. Vi fotograferar vår vän Pernilla i vår soffa hemma i vardagsrummet.

image

I september släpps årets mest omskrivna bok – Nya Milleniumboken. Branschfolket säger till oss, att nu kan ni räkna med att åka ner på topplistorna. Nu kommer ni inte att toppa listorna på flera månader. Men de fick fel! Efter bara tio dagar var vi tillbaka! Vilket gav oss nytt självförtroende och vi tog hjälp att skriva ett nytt pressmeddelande av en PR-byrå i Göteborg.

Och då tog det skruv på allvar! Journalisterna älskade att vi och vår egenutgivna bok utmanade en bok som Milleniumboken! Det ledde bland annat till nästan en helsida på kultursidorna i DN. DÅ – kände jag, skämt å sido, att ”nu kan jag dö lycklig!”

image

Sedan följde en månad med massor av media. Helsida i Expressen, intervjuer och artiklar i månads- och veckomagasin, varav alla inte är publiserade än. Vi reste till Stockholm två gånger för medverkan i TV4 Nyhetsmorgon och för att vara gäster i Malou efter tio.

Sooom – jag fick strida inför Mats att få ha den klänningen på mig! Han tyckte att den var lite ”för mycket”. Men jag har fått några fina mejl om den klänningen efteråt. 🙂

image

Varje vecka får vi förfrågningar om föreläsningar. Vi bestämde oss tidigt för att tacka nej till alla för att hinna med oss själva också mitt i alltihopa. Utom en i Oskarshamn. Vi skulle prata om oss och vår bok på psykiatridagarna. Det ligger oss varmt om hjärtat. Då fick Mats ryggskott och jag insåg när det började närma sig att jag skulle få göra det själv. Jag vet inte var tryggheten kom ifrån men jag gjorde det på egen hand och jag var inte speciellt nervös. Jag har aldrig talat för så många på en gång någonsin. 350 personer. Med ett bildspel jag gjort ett par dagar innan och inte kunnat öva in.
Det gick superbra! Jag var stolt över mig själv och alla parter verkade nöjda.

image

Vi signerade böcker på bokmässan i Göteborg och på Akademibokhandeln på Sergelstorg.

image

Det var en galen overklig och fantastisk månad!

Efter det har vi haft och har allt focus på att svara på alla underbara mejl vi får. Sköta våra Facebooksidor – alla meddelanden vi får där – och att producera Lär dig leva på engelska. Ett tiotal länder väntar på den, för att kunna ta ställning till om de ska ta ett beslut att ge ut den i sina länder. Som tur är har jag en fantastisk bror som kan stötta med allt på datorn så att jag får till det lite lättare den här gången.

image

Av en händelse fick vi reda på att vi är nominerade till 2,6 miljoners klubbens Hälsopris – Kategori Årets författare. Helt galet roligt bara att vara nominerade!

En dag ringde Kerstin, en medarbetare till Amelia Adamo och frågade om vi ville följa med på deras hälsokryssning i april. Så det kommer vi att göra. Någon dag senare ringde Amelia och jag pratade med henne om en kommande intervju och hon hade varit in här på min blogg och kikat. Hon ville ha med en tavla som jag gjort i M-Magasin. Här är vi med Christina Wendel som intervjuade oss för M-Magasin.

image

I september kanske vi åker på kryssning med tidningen Hälsa.

image

Ikväll firade vi 1-års dagen med lite olika drycker.

image

Mats har fått starka morfintabletter för smärtan i ryggen av det kraftiga ryggskott han dragits med i två månader. Det är han som dricker sockerdricka. Jag har lagat lax med rosepepparsås, grönkålssallad med valnötter och granatäppelkärnor.

image

Nu har vi sålt cirka 110.000 böcker.
Kan vi njuta av framgångarna och all uppmärksamhet? Ja, ibland. Det är bra och tryggt att vara två om allt.
Det är svårt att tro att det händer. Ett tag blev det så mycket intervjuer, fotograferingar, korrekturläsningar av artiklar och mejlkorrenspondans med olika journalister att jag inte visste vem som fått vilka bilder, vilken text som skulle publiceras var och vad jag glömt och vad som var färdigt.  Det är inte lätt att säga nej. Vi får anstränga oss och påminna varandra att slappna av, meditera och att prata om något annat än boken. Och det går bättre och bättre.
Vi har en längtan till att få träffa er läsare. Första kvartalet av 2016 kommer nog gå till att finnas tillgänglig för de länder som ska lansera vår bok. Sedan behöver vi dra oss tillbaka någon eller några veckor för att landa och vila. Vi hoppas att vi kan komma ut och föreläsa och träffa er senvåren 2016 eller på hösten. Vi har en ny bok i huvudet. Den kommer att bli fantastisk! – om jag får säga det själv!
Kram Susan

Learn to live

Lauren har översatt hela vår bok till engelska. Lauren känner inte oss men hon har läst vår bok på svenska och är duktig på språk. Nu läser Dee den och lägger in olika kommentarer och förslag till olika förändringar. Dee känner oss lite mer, har läst vår bok och har följt oss och vår resa.
När Dee är klar så behöver jag ”hälla” över texten i Indesign – ett datorprogram där jag gör själva boken. Igår kväll satt jag hos min bror för att få hjälp med det.

image

Det är tur att han finns. Hans kunskap är ovärderlig just nu. Vi konstaterade att jag behöver skriva om all text i Word för att få en så korrekt text som grundmaterial som möjligt. Phu! Detta kommer att ta tid!
Idag har jag börjat. Det känns bra och jag tycker att det är kul. När jag skriver lär jag mig även vår bok på engelska, engelska uttryck och jag friskar upp språket för egen del. Ytterligare små steg mot att Learn to live är på gång.

image

Wish me luck!
Godnatt! Kram Susan

Livsviktigt!

Mats har haft ryggskott och inte kunnat röra sig som vanligt på sex veckor. Han har en scolios sedan födseln och är van att ryggen protesterar någon gång per år. När den gör det, brukar han gå och få ryggen manipulerad – alltså – ryggraden knäcks till av en naprapat – och sen brukar det bli bra igen.
Inte denna gång. Han var så spänd att det inte gick. Efter ett par veckor blev det gjort, han blev lite bättre. Men han kunde inte sitta. Han kunde inte stå stilla. Bara ligga och gå korta sträckor. Så småningom kunde han gå och få massage ett par gånger i veckan. Alla inblandade säger till honom att träning är bästa medicinen. Men Mats har så ont så han vågar inte. Han äter allt smärtstillande han kan – det hjälper inte mycket. Han blir mer och mer spänd och mer och mer orolig. Smärtan tär på humöret. Massagen hjälper inte, den lilla träning han vågar utsätta sig för hjälper inte. Hans rädsla för att det ska bli ett ryggskott igen är enorm. Till slut får jag honom att ringa vårdcentralen. Där ser läkaren hur spänd han är och säger att han måste till sjukgymnast för att träna. Hos sjukgymnastiken är det lång kö, de har ingen tid förrns om fyra veckor! Folk är så himla stressade säger de. De hänvisar till en annan sjukgymnast och där finns ingen tid förrns i januari!!! När Mats sätter sig i bilen för att åka hem blir han så spänd och ledsen över beskedet att hans smärtor i ryggen ökar ännu mer. Vad gör han då? Han stannar bilen och gör en kort avslappningsövning.
Direkt så släpper den värsta smärtan!
Vi konstaterar att väldigt täta avslappningsövningar kanske kan hjälpa honom. Vi bestämmer att ställa äggklockan på en timme och varje timme ska han göra avslappning. Sakta tror vi nu att vi har en lösning.

image

Alla inblandade som Mats sökt hjälp av under dessa veckor har sagt att han är jättespänd i sina muskler. De försäkrar honom att det är inget fel på kotor och skellet. Alla ordinerar träning kombinerat med starka mediciner.
Varför ordinerar ingen avslappning? VARFÖR?
INGEN NÄMNER eller ORDINERAR avslappning! Inte läkaren – INGEN!
Vad skulle hända med alla dessa ryggar som står i kö hos sjukgymnaster, naprapater, massörer, kiropraktorer och andra behandlare som jobbar 24/7 för att hinna med, om de blev ordinerade att gå hem och göra avslappningsövningar några gånger varje dag? Jag bara undrar.
DÄRFÖR – kära vänner – träna avslappning! Det förebygger sååå MYCKET!
Lär dig uppmärksamma var du är spänd och i vilka sammanhang du blir det.

Träna avslappning liggande, sittande, gående och stående.

Uppmärksamma din kropps olika delar. Andas in avslappning i dem – andas ut avslappning i dem.

Gå gärna på gym också – men inte bara det.
Önskar er en skön helg med avslappning då och då.
Kram Susan

Två ytterligheter

Vaknade imorse med huvudvärk. Kände mig inte ett skvatt utvilad. Sedan fick jag höra nyheten om vad som hänt i Frankrike i går kväll och i natt. Hela dagen har jag bara suttit och färglagt i målarboken. Känt mig helt orkeslös. Behövde verkligen det. Behövde färger och monotonin. Det blev bland annat en färgglad elefant.

image

För snart femton år sedan flyttade vi in i vårt radhus. Två veckor innan vi skulle flytta in så brann det i huset. Damen som bodde i det var synskadad och hade ett jättestort förstoringsglas stående på fot i ett hörn i vardagsrummet. Solen låg på genom fönstret och eld uppstod. Som tur var kom inget levande till skada. Inga grannhus skadades heller. Så med lite distans så blev det bra för oss alla eftersom damen som skulle flytta fick allt sanerat, packat och flyttat av försäkringsbolaget och vi fick bestämma nya tapeter, ny ytterdörr och lite annat nytt innan vi flyttade in. Jag var väldigt nöjd med det. Nu börjar det bli väldigt slitet och vi planerar att måla och tapetsera om vardagsrummet.

Ni som läser min blogg då och då vet att vårt hem är väldigt färgglatt. Hela undervåningen med vardagsrum, hall och kök går i rött och gult. För att få förändring har vi nu tagit det radikala beslutet att ha vitt i vardagsrummet. Det blir den här strukturtapeten.
image

Vår röda fondvägg blir nu mönstrad.

image

Idag tänder vi några ljus för alla människor som är utsatta för all typ av våld och terror.
image

Den här gången drabbades människor i Paris. När ska alla världens ledare släppa principer och prestigen, enas och gå ihop så att vi får ett slut på detta?
Känns futtigt att skriva om tapeter en dag som denna men ibland behöver en även det futtiga i livet. Speciellt när det obegripliga händer.
Önskar alla en fridfull lördagskväll.
Kram Susan

Ljudbok

Vi har länge varit på gång med ljudbok varianten av Lär dig leva. Det vara bara Mats inläsning kvar.
Men så blev han förkyld Och rösten svek honom. Strax efter så kom ryggskottet! Det är inte lätt att spela in när en inte kan sitta eller ens ta sig ur huset. Men ikväll har han gjort det för er alla som väntar! Nu ska det bara redigeras, lyssnas igenom och tryckas och färdigställas för nedladdning.
Den som väntar på något gott…

image

Kram Susan

Föreläser

Mats och jag får nästan varje dag förfrågningar om att föreläsa. Vi tackar nej till allt eftersom vi varken har riktigt kraft eller tid över till det just nu.
Men för en tid sedan tackade vi ja till att föreläsa i Oskarshamn på Psykiatridagen eftersom vi tycker att det kändes bra.
Jag insåg förra veckan att jag troligtvis skulle får göra det på egen hand eftersom Mats oväntat fått ett så svårt ryggskott. Tänkte inte så mycket på det trots att det borde oroat mig en hel del. Jag har inte föreläst på länge. Jag har aldrig pratat inför 400 personer och jag hade aldrig haft ett bildspel till hands att sköta.
Vaknade i fredags morse med tanken att ”Det här fixar jag! Det kan till och med bli lite roligt!”
Började att förbereda mitt bildspel i helgen på nya datorn. Jag har gjort det ett par gånger tidigare, men då på PC – inte en Mac-dator. Bestämde mig för att ha enkla ord tillsammans med mycket privata och vackra bilder.

image

Mamma ville följa med och det var fint. Vi packade allt som behövdes. Jag hade köpt jättestora blockljus som jag ville ha på scenen. Jag packade även ner 90 stycken Lär dig leva-böcker.

image

Vi kom dit strax innan fem och plockade upp och fixade till.
Människor började strömma till redan kvart över fem. Vi skulle starta 18.00.
Nu när det var gratis entré så hoppades vi att det skulle bli fullt hus.

image

Det blev det! Jösses vad människor det kom! Det satt till och med människor i trappen.
Jag var orolig för att alla skulle bli besvikna för att inte Mats var där, och det blev kanske några. Men efteråt verkade det som att många var rätt så nöjda endå.
Jag började med att göra en liten kroppsscanningsövning med inslag av uppmärksamhet på andningen.
Sedan satte jag igång att berätta min och Mats resa.

image

Andra halvan pratade jag om tips för att komma tillrätta med stress, oro och ångest. Och så avslutade vi med frågestund.

image

Jag är så stolt över att jag vågade göra detta. Efteråt kom många fram och köpte vår bok och tackade för en fin föreläsning och jag blev sååå glad.
Idag var det en fin artikel i Oskarshamns Barometern.

image

Tack alla som kom! Ni gjorde det möjligt för mig att prova mitt mod på ett nytt sätt. ❤
Nästa gång gör vi det här tillsammans älskling!
image

Kram Susan