Igår hade vår lokaltidning gjort ett jätteuppslag om klimakteriet. Förstod inte att det skulle bli sååå stort. Vi var ju i Byxelkrok och har ingen tidning där. Så när mamma ringde och sa att jag var på omslaget till del två blev jag väldigt överraskad!

Jag har inga problem att prata om mig själv. Min erfarenhet är, att det bara brukar ge positiva reaktioner när jag delar mina upplevelser.
Tycker att det är otroligt bra att Barometern tar upp det här ämnet eftersom det finns så mycket myter, förutfattade meningar och oro kring klimakteriet.
Jag vet inte hur andra har det eller har haft det, men för mig känns det väldigt skönt att mensen håller på att avta. Jag har alltid haft väldigt ont och dragits med stora blödningar, för det mesta.
Jag har nu successivt tappat menstruationstillfällena och istället fått vallningar. Vallningarna har yttrat sig i periodvisa ”värmeslag”. De kommer och går flera gånger under en dag. Några veckor blev jag också illamående samtidigt. Nu senaste veckan har faktiskt även vallningarna försvunnit och jag hoppas ju nu att vara av med BÅDE vallningar och blödningarna.

Så till uttrycket ”klimakteriekärring”. Det tycker jag att vi kvinnor genast ska ifrågasätta när det dyker upp! Känns otroligt lågt att använda.
Att vara kvinna och komma i klimakteriet är en helt naturlig process i våra liv. Jag har själv upplevt och upplever fortfarande då och då, hur lättirriterad och retlig man kan känna sig, och det är ögonblickskänslor som är otroligt svåra att styra! Det behövs verkligen en förstående omgivning och familj. Därför är det viktigt att det skrivs om det här. Tyvärr är det nog inte så många män som läser det. Men vi kvinnor kan prat med dem om det och beskriva hur vi känner oss.
Önskar er alla en skön söndag!
Kram Susan