Idag är det ett år sedan vi släppte vår bok Nya Lär dig leva.
Å jösses vilket år det varit!!!
Vi sitter här och ser tillbaka på det här osannolika året. För ett år sedan satsade vi alla pengar vi hade, på att trycka 1500 böcker.
Jag hade redigerat vår bok i ett program på datorn som jag inte behärskade och slet verkligen hårt för att få till det. Här korrekturläser jag omslaget…
Vi hade ingen distribution klar och vi hade inga pengar att marknadsföra boken. Hur skulle vi få människor att veta att den fanns? Vad skulle vi göra?
Vi beslutade att vi skulle visa att boken var på gång på Facebooksidan Att leva i NUET som Mats startat fem månader tidigare.
När vi skickade manuset till tryckeriet kände jag stor lättnad. Nu kunde vi bara vänta, hålla alla tummar och hoppas att vi skulle sälja många böcker.
Vi skrev vår mejladress och telefonnummer på Facebooksidan och himmel vad det började ringa! Redan från första dagen började det ringa. Hela dagarna. Vi packade och svarade i telefonen och fick be dotter, dotters pojkvän, Mats kompis och min mamma om hjälp för att kunna leverera över 100 böcker varje dag innan jul!
Det var bara ett problem – varje bok skickades i postens gröna kuvert, de kostade 45 kronor styck! Alla fakturor var på 30 dagar. Hur skulle vi kunna ligga ute med så mycket pengar?…som vi inte hade! Vad skulle vi göra?
Jo, vi fick låna pengar av våra mammor!
Ganska snart började det ramla in otroligt fina kommentarer på vår Facebooksida. Läsare skrev att de tyckte jättemycket om vår bok, att de hittade inspiration, tröst, hopp och kände igen sig.
Vi började förstå att vår bok gjorde skillnad i människors liv! Mats och jag hade ofta overklighetskänslor – att vår bok kunde göra sån skillnad!!! Vi har ofta förundrats och suttit och gråtit över mejl från människor som berättar om sina liv och hur de börjat omvärdera eller fått insikter och vi är så obeskrivligt glada för att det vi skriver kan påverka så många på olika sätt.
I januari kände vi att det började bli ohållbart att själva sälja och skicka ut vår bok. Eftersom det blev så stor efterfrågan så hörde Adlibris, Bokus, Akademibokhandeln med flera av sig till oss. Vi fick trycka nya böcker om och om igen.
När vi i slutet av januari passerade fantastiska 10.000 sålda böcker, skickade vi ut ett pressmeddelande till mängder av tidningar, TV och radiokanaler. INGEN hörde av sig! Ingen var intresserad av två helt okända personer som gett ut en bok själva, på eget förlag, trots att 10.000 sålda böcker av en och samma bok är mer än vad många etablerade förlag kan drömma om.
De positiva och härliga kommentarerna fortsatte att strömma in på vår Facebooksida.
Försäljningen fortsatte bra hela våren och vi låg högt på nätbokhandelns försäljningslistor.
Under sommaren stod jag och sålde mitt hantverk på norra Öland. Jag sålde även vår bok.
Människor på semester strömmade till från överallt i Sverige för att köpa vår bok till sommarpris, och för att träffa oss. Det var fantastiskt roligt! Och en helt galen upplevelse! Tack för alla fina möten!
Kanske var det, det usla vädret, eller så var det att många var lediga – men det var i juli som allt verkligen tog fart på riktigt!
När vi kom hem och sommaren snart var slut så kom vi i kontakt med bokagenten Ulf. Andra länder hade börjat visa intresse för vår bok och vi behövde hjälp av någon som visste hur det gick till. På kort tid sålde Ulf rättigheterna till vår bok till stora etablerade förlag i Norge, Finland, Danmark, Estland, Tyskland och Holland.
Under tiden jobbade jag och Mats med produktion och inläsning av den efterlängtade svenska ljudboken. Arbetet med den blir fördröjt när Mats blir förkyld och hans röst inte riktigt håller. Vi fotograferar vår vän Pernilla i vår soffa hemma i vardagsrummet.
I september släpps årets mest omskrivna bok – Nya Milleniumboken. Branschfolket säger till oss, att nu kan ni räkna med att åka ner på topplistorna. Nu kommer ni inte att toppa listorna på flera månader. Men de fick fel! Efter bara tio dagar var vi tillbaka! Vilket gav oss nytt självförtroende och vi tog hjälp att skriva ett nytt pressmeddelande av en PR-byrå i Göteborg.
Och då tog det skruv på allvar! Journalisterna älskade att vi och vår egenutgivna bok utmanade en bok som Milleniumboken! Det ledde bland annat till nästan en helsida på kultursidorna i DN. DÅ – kände jag, skämt å sido, att ”nu kan jag dö lycklig!”
Sedan följde en månad med massor av media. Helsida i Expressen, intervjuer och artiklar i månads- och veckomagasin, varav alla inte är publiserade än. Vi reste till Stockholm två gånger för medverkan i TV4 Nyhetsmorgon och för att vara gäster i Malou efter tio.
Sooom – jag fick strida inför Mats att få ha den klänningen på mig! Han tyckte att den var lite ”för mycket”. Men jag har fått några fina mejl om den klänningen efteråt. 🙂
Varje vecka får vi förfrågningar om föreläsningar. Vi bestämde oss tidigt för att tacka nej till alla för att hinna med oss själva också mitt i alltihopa. Utom en i Oskarshamn. Vi skulle prata om oss och vår bok på psykiatridagarna. Det ligger oss varmt om hjärtat. Då fick Mats ryggskott och jag insåg när det började närma sig att jag skulle få göra det själv. Jag vet inte var tryggheten kom ifrån men jag gjorde det på egen hand och jag var inte speciellt nervös. Jag har aldrig talat för så många på en gång någonsin. 350 personer. Med ett bildspel jag gjort ett par dagar innan och inte kunnat öva in.
Det gick superbra! Jag var stolt över mig själv och alla parter verkade nöjda.
Vi signerade böcker på bokmässan i Göteborg och på Akademibokhandeln på Sergelstorg.
Det var en galen overklig och fantastisk månad!
Efter det har vi haft och har allt focus på att svara på alla underbara mejl vi får. Sköta våra Facebooksidor – alla meddelanden vi får där – och att producera Lär dig leva på engelska. Ett tiotal länder väntar på den, för att kunna ta ställning till om de ska ta ett beslut att ge ut den i sina länder. Som tur är har jag en fantastisk bror som kan stötta med allt på datorn så att jag får till det lite lättare den här gången.
Av en händelse fick vi reda på att vi är nominerade till 2,6 miljoners klubbens Hälsopris – Kategori Årets författare. Helt galet roligt bara att vara nominerade!
En dag ringde Kerstin, en medarbetare till Amelia Adamo och frågade om vi ville följa med på deras hälsokryssning i april. Så det kommer vi att göra. Någon dag senare ringde Amelia och jag pratade med henne om en kommande intervju och hon hade varit in här på min blogg och kikat. Hon ville ha med en tavla som jag gjort i M-Magasin. Här är vi med Christina Wendel som intervjuade oss för M-Magasin.
I september kanske vi åker på kryssning med tidningen Hälsa.
Ikväll firade vi 1-års dagen med lite olika drycker.
Mats har fått starka morfintabletter för smärtan i ryggen av det kraftiga ryggskott han dragits med i två månader. Det är han som dricker sockerdricka. Jag har lagat lax med rosepepparsås, grönkålssallad med valnötter och granatäppelkärnor.
Nu har vi sålt cirka 110.000 böcker.
Kan vi njuta av framgångarna och all uppmärksamhet? Ja, ibland. Det är bra och tryggt att vara två om allt.
Det är svårt att tro att det händer. Ett tag blev det så mycket intervjuer, fotograferingar, korrekturläsningar av artiklar och mejlkorrenspondans med olika journalister att jag inte visste vem som fått vilka bilder, vilken text som skulle publiceras var och vad jag glömt och vad som var färdigt. Det är inte lätt att säga nej. Vi får anstränga oss och påminna varandra att slappna av, meditera och att prata om något annat än boken. Och det går bättre och bättre.
Vi har en längtan till att få träffa er läsare. Första kvartalet av 2016 kommer nog gå till att finnas tillgänglig för de länder som ska lansera vår bok. Sedan behöver vi dra oss tillbaka någon eller några veckor för att landa och vila. Vi hoppas att vi kan komma ut och föreläsa och träffa er senvåren 2016 eller på hösten. Vi har en ny bok i huvudet. Den kommer att bli fantastisk! – om jag får säga det själv!
Kram Susan
