Ja, det känns bra. Nu är vi på den sida där det blir ljusare och ljusare.

Jag saknar ljuset mer sedan vi började vara mer på norra Öland. Här är mörkret så uppenbart. Här går vi knappt ut efter att mörkret anlänt och det är tidigt och det blir väääldigt mööörkt!

Jag har redan plockat bort tomtar och julpynt! När annandagen är över brukar jag vilja starta om. Möjligtvis får en och annan julstjärna vara kvar – för mörkrets skull.

Så – nu har spiselkransen fått ge plats till några figurer jag räddade inom familjen när vi rensade Mats föräldrahem. Några söta keramikfigurer som hans moster Elsa gjort. Tant Brun, Tant Gredelin och tant Grön med sina hundar. Tycker att de är så söta.

Nyårsafton startade med att jag fick hjälp att flytta alla fönster (som vi bytte ut för ett år sedan) och ställa dem på lagring. Tänker att de ska bilda något litet växthus så småningom i framtiden. Tusen tack Ann-Marie, Henke och Olle! Ni är årets sista hjältar!

Sedan skrotade Mats och jag på varsitt håll. Jag fixade och röjde lite i garaget och Mats värmde lite julmatsrester vid fyra, vi åt och klockan tickade på. Vid halv sju hade jag inte duschat än!

In med lite grönsaker i ugnen, dusch och lite nyårsstass.

Vi käkade gott!

Ingen glamorös Nyårsafton men väldigt skön. Regnet strilade utanför, så det blev en kort promenad för Alice och Mats. Fejstajmade med Phuong och Martin i Vietnam och såg Skavlan.

Vi reflekterade lite över året som gått.

Vi drog några inspirationskort inför nya året och jag drog dessa.

Känns väldigt spännande att spekulera kring dem inför nästa år.

Jag känner stor tillförsikt inför 2018. Vad kommer att bjudas? Några nya vänner? Fördjupning i mina nuvarande relationer? Fördjupning inom mig? Vad kommer att dyka upp i mitt hjärtas kreativa kammare? Vad kommer jag att sitta här och förundras över om ett år?

Det är så spännande att inte veta och så spännande att ändå veta att jag själv väljer hur jag förhåller mig till vad det nu än är som händer. Där finns en stor tillit!

Förra året gjorde jag den vandringen i Spanien som jag längtat efter i så många år. Nu sitter jag här med så ont i fötterna att jag knappt kan ta en promenad med Alice!

Sånt är livet! Kanske hänger det ihop. Det brukar det mesta göra.

Hur ser du på det nya året? Vad drömmer och hoppas du på?

Önskar er alla en skön första dag på nya året … till att börja med.

Kram 💖 Susan