Taggarkiv: Tankar

img_20160912_105916.jpg

Vardagsrapport

Oj, nu var det länge sedan! Tiden går fort när det är mycket att göra! Då gäller det att hinna med sina andningsövningar!

Mats och jag har börjat träna på ett ställe i Kalmar. Vi träffade först en kiropraktor sedan fick vi ett intressant träningsprogram av Andrea. Vilka duktiga proffs! De vet verkigen vad de snackar om! Vi tränar nu andningsmuskler i våra magar som vi inte trodde fanns! Går med ständig liten träningsvärk i magen, men det känns helt rätt! Andning och magträning i ett. Några gånger om dagen. Inte lätt att hitta muskler som jag knappt använt! 

Jag skriver på vår nya bok. Jätteroligt! Omslaget är i stort sett klart. Det blir väldigt fint. 

Min bror hjälper oss att få till det som vi vill och han ska även lägga in bokens inlaga åt oss. Det är lite mer komplicerat den här gången eftersom det blir mycket bilder och krumelurer. 

Jag fick ett par söta skor av en vän. Som matchar vårt nya bokomslag.

Mats och jag har varit i Kristianstad och i Tingsryd och föreläst. Det gick väldigt bra och vi fick så fin positiv respons! På vägen hälsade vi på vår agent Ulf och Nina som hjälper oss med våra utlandskontrakt. Fint att träffa dem i verkliga livet.

I Tingsryd bodde vi en natt i en Villavagn på Tingsryd resort. Det har vi aldrig gjort förut! Blev fundersam över bristen på färgsättning i vagnen.

Är det nåt jag inte tycker om så är det beige! ALLT var beige! Är det verkligen en färg? Bara brandsläckaren hade en FÄRG! 

Mamma Mia så tråkigt! Men det var rent, fräscht och helt. Personalen var super gullig och jättegod mat… och vädret var så varmt och soligt och gissa vad? – jag kunde ta ett bad! Kanske blir det årets sista.

I helgen var vi på kurs. Våra vänner Nina och Nisses ”Kurs mot helhet”. Vi går den sex helger under ett år. Vi pratar om spännande livsfrågor och hur vi människor funkar, mediterar, umgås, yogar och mycket mer. 

Vi är en fin grupp i många åldrar som delar erfarenheter ur våra liv och det är sååå fantastiskt! Vi har två gånger kvar. Längtar redan till nästa!

Vi har styrt med att få vår altan färdig också. Plattorna är nu lagda och nu när vi är hemma så är grannkatten Sion väldigt nyfiken. Han har kommit på att han nu kan komma in till oss så här…

Alice och han är lite bekanta. Kanske kan de bli kompisar nu.

Jag köper höstväxter och planterar. Försöker få vår baksida lite mysigare. Jag tar sköna promenader i sommarvärmen med Alice.  Det här är tidig morgonsol som försöker tränga fram.

 Försöker hitta närvaron mitt i allt ”görande”. 

Imorgon tar vi flyget till Stockholm. Vi ska föreläsa på en kryssning med tidningen Hälsa. Det blir säkert spännande men det är lite nervöst för vi behöver ta ner vår två timmars föreläsning till en timme! Inte helt lätt! 

Förövrigt begriper jag inte att ”musikalisk begåvning” betyder allt för vissa och inget för andra när det handlar om att få chansen i Idol. Lider med deltagarna!

Kram ❤ Susan 

 

Uppmärksammar

Mats och jag har tillsammans med en vän gått in i ett 40-dagars program som innebär att vi uppmärksammar våra tankar och känslor. Vi mediterar minst 30 minuter varje dag och oftast kring ett speciellt dagstema.
Jag vet inte om det beror på det eller om det är något annat men plötsligt så tycker jag att det är lite trevligt nästan meditativt att stryka.

image

Jag har verkligen tyckt illa om det tidigare. Härom morgonen vaknade jag jättetidigt och det var så skönt att stå i det tysta huset och stryka.

Näe vi startade det här programmets hade vi tre första förberedande dagar där vi den ena dagen skulle rensa någonstans.  Jag valde att röja upp i tvättstugan.
Jag insåg snabbt att det skulle ta mer än några timmar eller en dag så det har blivit ett flersdagars projekt – men jag gillar det!

Det är högen som ska strykas. Högen som ska lagas eller slängas. Högen med grejor som kan hitta en ny plats och så vidare.
Jag känner mig nöjd.
Idag fortsätter jag att uppmärksamma när jag inte befinner mig i kärlek och agerar utifrån det. Målet är att så småningom öka de stunder när jag agerar mer och mer utifrån kärlek.
Livet är spännande och kropp och själ är intressant att utforska.

❤ Önskar er alla mig själv mycket kärlek idag! ❤
Kram Susan

Tillbaka

Jag är tillbaka från retreaten. Det känns skönt att komma hem och mjukstarta vardagen ensam hemma. I förrgår behövde jag fortfarande vila, tröttheten ökar när jag väl slappnar av – och kände mig trött efter alla känslostormar. Gårdagen gick i samma anda men även med lite lagom sociala möten med tre fina nyvunna vänner. Idag känner jag mig lite mer tillbaka i vardagen och redo att skriva om min tid. Min vecka har varit fantastisk. Jag kom till Mundekulla Kurs och Retreatgård på sena måndagseftermiddagen förra veckan. Det är en så härlig känsla att packa upp på rummet. En blandning av förväntan och en önskan om att släppa taget om allt. Jag har varit här några gånger nu och vet ungefär hur det brukar vara. Men känslomässigt vet en aldrig vad som kommer att ske – inte heller i mötena med andra ”retreatare”.

image

Jag är lite fånig – jag plockar med mig blomma och egen duk. Tycker om när jag får med mig lite hemmakänsla. Finns nog mycket av Gudinnan Hestia i mig. Nedan min sovplats…

image
Vi har delvis tystnad under veckan. Vid frukost och lunchmåltiderna är det tystnad men vid middagen är det delvis tystnad. Men vill en inte prata kan en välja det här bordet.
image

Det som är extra njutbart under vistelsen är maten. God vegetarisk mat. Gunilla – Blommans kök – skapar mat som ingen annan. Tack Gunilla! Jag fick mycket inspiration och jag lär mig hela tiden av din kunskap. Ser fram emot din bok…

image

Den enklaste sallad smakar gottgott här…

image

I matsalen finns ett inspirationsbord uppdukat med böcker, olika inspirationskortlekar och pennor och papper.

image

Vid ett bord bredvid dukade jag upp inspirationsmaterial för deltagarna att göra egna Drottning/Gudinnekronor eller diadem. Det var fantstiskt att se hur många som gick igång på ståltråd, pärlor och sidenblommor och tillsammans satt vi och skapade i tysthet.

image
Jag hade redan innan jag åkte börjat att måla bilder som kommit till mig. Så min stora längtan var att få måla mer under veckan. En utmaning var dock att försöka vara mer i ”varat” och mindre i ”görat”. När jag upplevde det som mest så drog jag ironiskt nog detta inspirationskort…
image

På torsdagen lämnade fina Katrin oss och underbara Eva kom till oss. Eva skapade snabbt sin krona…

image

Jag gjorde ett diadem med hängande och slängande band och blomma…här är vi på väg ut i skogen – jag och min ”krona”…

image

En stor behållning av att vara på den här platsen är att den omges av en spännande natur. Det är lika vackert oavsett om det är sol eller mulet.

image

Som ur en saga…

image

Väntar nästan på att någon figur ur Sagan om ringen ska dyka upp…

image

Stora berg…

image

Bergsskrevor…

image

Mycket rötter…

image

Överallt i skogen finns patser som påminner om att det funnits människor här sedan länge. Som levde här och verkade i Smålandsskogen… ”Jordkulan”…

image

Jag facineras väldigt av sånt här, och är så glad att på dessa platser få möjlighet till information om vad man vet eller tror har funnits här… Kan stå länge och bara titta och försöka framkalla bilder hur det var…

image

Ibland går även Gudinnor och sover, då får kronorna vila…

image

Nytt för mig i år var det pågående bygget av tornet. Klart att jag var tvungen att gå upp! – Frågade Peter först Anne 🙂

image

Här var fantastisk utsikt över mer än bara Mundekulla.

image

Fick en känsla av hur fåglarna har det.

image

Retreaten bjöd på många tårar, insikter och skratt. Det inspirerade till många bilder. Dessa blev till…
”Det är mycket en kan göra som är gratis”…
image

”Befriad”…
image

Och ”Tårarna faller men jag släpper taget med stövlarna på”…
image

Så småningom kom sista dagen och vi hade en härlig avslutningscermoni med sång, dans och möjlighet till reflekterande tankar.

Många gånger under den sista helgen sjöng och dansade vi med Eva Cederblad. Alltid lika berörande och fint. ”Du är en kvinna som strålar och lyser, framför mig en Gudinna står. Låt mig få spegla mig i dina ögon, av din kärlek och kraft jag får. Jej jejma, jej jejmaaa, duurgaaa, durgaaa…” Har du skrivit den Eva?

image

Vi fick alla sitta på tronen och berätta med några ord för våra systrar vad vi nu ville ta med oss ut i vårt liv och i vardagen.

Under Gudinnan Lakshmi – välståndets Gudinna – kunde jag känna mig mycket tacksam.

Det var roligt, lekfullt och närande!

image
Här är fantastiska Gudinnan Anne som ser till att detta kan ske…
image

Här är vår dotters föredetta fantastiska förskolelärare och numera min vän och yogainspiratör. Sååå glad att jag fick dela detta med dig GudinnaGunilla. ❤
image

Vill härmed sända ett VARMT TACK till alla som var med och gjorde detta så underbart! Den här gången kändes det verkligen som en enda stor omfamning.
Vill rekommendera ALLA att göra detta. För männen finns också möjlighet alldeles snart när Peter har sin Man in Mission. Gå in på www.mundekulla.se och läs mer.
Kram Systrar och alla ni andra med!
❤ ❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤
Susan

Broderar för att minnas

För några år sedan hade jag med ett par verk på en vandringsutställning där temat för alla verk var hjärtan.  Utställningen invigdes så självklart av konstnärerna Raine Navin och Gunilla Skyttla. Deras konstnärsbana gick hand i hand, sida vid sida och jag antar att de inspirerades mycket av varandra.
Här ett fantastiskt foto av dem taget av Kristina Wirén

image

På vernissaget tog Gunilla upp en liten lapp med ett tryck på som hon gjort och frågade publiken om någon ville fortsätta göra något på den. Jag väntade några sekunder men ingen sa något så jag sa – JAG! 🙂

image

Ända tills nu i helgen har den hängt i ateljén utan att jag tagit mig an den. När nu Gunilla lämnade jordelivet för någon vecka sedan fick jag mig en tankeställare och började brodera. Gunilla – du ger mig budskap även därifrån du nu befinner dig. Även om jag hittade texten i en annan bok – Sagan om sanningen.  Jag låter dina konstnärshjärtan leva vidare i mig.

image

Vet inte om den är klar… tror att det ska på några pärlor också…
Sedan får den och ditt konstnärsskap, inspirera och påminna mig om vad som är viktigt i mitt liv – att stanna upp och lyssna till mitt hjärtas önskan… och att våga vara mig själv.
Vila i frid Gunilla.

image

Foto: Rolf Lind

Fokusering

Idag ska jag operera in ett stift till en nu tand. Börjar bli lite nervös nu. Jag får väl användning av andningen.
I två dagar efteråt får jag bara äta flytande mat och i två veckor får jag hålla mig till mosad mat.
Nu gäller det att fokusera på rätt saker de närmaste veckorna!

image

Imorgon förmiddag kommer Aftonbladets journalist Peter Kadhammar. Han vill skriva om oss och vår bok. Det blir spännande att höra hur han vill lägga fram det. Jag har alltid tyckt mycket om det han skrivit – hoppas att jag tycker om honom också. Det känns stort att han intresserar sig för oss. Hoppas bara att jag kan prata med mitt nyopererade stift.

image

Som jag säger i min krönika i veckans Kalmarposten – livet är ibland som en bergådalbana. Känslorna kan åka upp och ner fortare än en kan hantera.

Förresten – Så här blev mina virkade blommor till håret. Kanske borde jag stärka dem på något sätt…

image

Håll tummarna för mig idag – och – imorgon!
Önskar er en fin tisdag! ❤ Kram Susan

Fulfult och fulvackert

Promenerade med Alice i kvarteren ikväll. Rundade vår vårdcentral som man byggt om, renoverat och byggt ut. Den har varit byggd i gult tegel från början. Gott nog tycker jag. Nu när man renoverat inomhus och byggt till så har man lagt till detaljer i ………GRÅTT!!!

image

Ursäkta mig men hur tänkte man här? Att det skulle smälta in? …I vadå? Att det skulle liva upp? …Eh!!! …näe!

image

En del av den nya lokalen ser ut som att det ska bli något slags samlingsrum. Där har man ställt in  ”mysiga” möbler i… GRÅTT!!!

image

Jaja! …På motsatt sida har man faktiskt målat en liten del av en vägg i rödorange…

image

Stengolvet ger en jättemysig känsla – NOT!!!
Måste en entré till en vårdcentral vara så gränslöst oinbjudande? Är det lag på det?

image

Inte ens Alice vill titta in. Kanske är jag ensam om att tycka att det är fult? Detta ska nu bli Kalmars största äldreboende. Borde inte de äldre få omge sig med mer färg?! De har väl en tillräckligt grå tillvaro – om en ska tro vad som sägs…

Hemma har de första tulpanerna vissnat. Jag tycker de är vackra i sin fulhet.

image

Det kanske jag också är ensam om att tycka.
Go’kväll!
Kram på kramdagen från mig!

image

Meningsfull gemenskap

Mitt i julstressen mötte jag igår kväll ett gäng tjejer. Vi lärde känna varandra på en kurs för en tid sedan där vi gick på en lite djupare upptäcksfärd i oss själva – med hjälp av varandra. Det var fint att ses igen. En av kvinnorna kände jag sedan innan.

image

Det var ett kärt möte. Då på kursen delade vi några av våra djupaste funderingar, blottade vår sårbarhet och utmanade vårt mod inför oss själva och varandra, på ett sätt en aldrig gör i vanliga vardagsmöten. Det resulterar i att en får större förståelse för sig själv och för varandra.

Det skapar nytt mod i mig när jag ser modet i dig. Det skapar tillit i mig när jag ser sårbarhet i mig själv och dig.

Jag leker med tanken att många fler möten skulle vara så här. Ofta när jag varit på retreat eller en sådan här kurs som vi var på, så tänker jag att jag har lärt känna många – helt tidigare för mig, okända människor på ett sätt som jag inte ens känner mina ”närmaste” vänner och släktingar. Det är så motsägelsefullt och synd.
Tänk om vi fick möjlighet att möta våra kollegor på arbetsplatsen på ett djupare vis? Eller våra syskon? Eller…?
Men det behövs tillit, mod en icke-dömande miljö och atmosfär och mycket mer.
Igår kväll pratade, skrattade och lekte vi. Vi drog budskapskort och mitt var klockrent!

image

Jag har ju redan börjat den ”resan” ❤
TACK! …Ni fina! För att jag får spegla mig i er! Snart ses vi igen!
Kram Susan

Ett osannolikt år

Idag är det ett år sedan vi släppte vår bok Nya Lär dig leva.
Å jösses vilket år det varit!!!
Vi sitter här och ser tillbaka på det här osannolika året. För ett år sedan satsade vi alla pengar vi hade, på att trycka 1500 böcker.

Jag hade redigerat vår bok i ett program på datorn som jag inte behärskade och slet verkligen hårt för att få till det. Här korrekturläser jag omslaget…

image

Vi hade ingen distribution klar och vi hade inga pengar att marknadsföra boken. Hur skulle vi få människor att veta att den fanns? Vad skulle vi göra?

Vi beslutade att vi skulle visa att boken var på gång på Facebooksidan Att leva i NUET som Mats startat fem månader tidigare.

image

När vi skickade manuset till tryckeriet kände jag stor lättnad. Nu kunde vi bara vänta, hålla alla tummar och hoppas att vi skulle sälja många böcker.

Vi skrev vår mejladress och telefonnummer på Facebooksidan och himmel vad det började ringa! Redan från första dagen började det ringa. Hela dagarna. Vi packade och svarade i telefonen och fick be dotter, dotters pojkvän, Mats kompis och min mamma om hjälp för att kunna leverera över 100 böcker varje dag innan jul!

image

Det var bara ett problem – varje bok skickades i postens gröna kuvert, de kostade 45 kronor styck! Alla fakturor var på 30 dagar. Hur skulle vi kunna ligga ute med så mycket pengar?…som vi inte hade! Vad skulle vi göra?
Jo, vi fick låna pengar av våra mammor!

Ganska snart började det ramla in otroligt fina kommentarer på vår Facebooksida. Läsare skrev att de tyckte jättemycket om vår bok, att de hittade inspiration, tröst, hopp och kände igen sig.

Vi började förstå att vår bok gjorde skillnad i människors liv! Mats och jag hade ofta overklighetskänslor – att vår bok kunde göra sån skillnad!!! Vi har ofta förundrats och suttit och gråtit över mejl från människor som berättar om sina liv och hur de börjat omvärdera eller fått insikter och vi är så obeskrivligt glada för att det vi skriver kan påverka så många på olika sätt.

I januari kände vi att det började bli ohållbart att själva sälja och skicka ut vår bok. Eftersom det blev så stor efterfrågan så hörde Adlibris, Bokus, Akademibokhandeln med flera av sig till oss. Vi fick trycka nya böcker om och om igen.

När vi i slutet av januari passerade fantastiska 10.000 sålda böcker, skickade vi ut ett pressmeddelande till mängder av tidningar, TV och radiokanaler. INGEN hörde av sig! Ingen var intresserad av två helt okända personer som gett ut en bok själva, på eget förlag, trots att 10.000 sålda böcker av en och samma bok är mer än vad många etablerade förlag kan drömma om.

image

De positiva och härliga kommentarerna fortsatte att strömma in på vår Facebooksida.

Försäljningen fortsatte bra hela våren och vi låg högt på nätbokhandelns försäljningslistor.

Under sommaren stod jag och sålde mitt hantverk på norra Öland. Jag sålde även vår bok.

image

Människor på semester strömmade till från överallt i Sverige för att köpa vår bok till sommarpris, och för att träffa oss. Det var fantastiskt roligt! Och en helt galen upplevelse! Tack för alla fina möten!

image

Kanske var det, det usla vädret, eller så var det att många var lediga – men det var i juli som allt verkligen tog fart på riktigt!

När vi kom hem och sommaren snart var slut så kom vi i kontakt med bokagenten Ulf. Andra länder hade börjat visa intresse för vår bok och vi behövde hjälp av någon som visste hur det gick till. På kort tid sålde Ulf rättigheterna till vår bok till stora etablerade förlag i Norge, Finland, Danmark, Estland, Tyskland och Holland.
Under tiden jobbade jag och Mats med produktion och inläsning av den efterlängtade svenska ljudboken. Arbetet med den blir fördröjt när Mats blir förkyld och hans röst inte riktigt håller. Vi fotograferar vår vän Pernilla i vår soffa hemma i vardagsrummet.

image

I september släpps årets mest omskrivna bok – Nya Milleniumboken. Branschfolket säger till oss, att nu kan ni räkna med att åka ner på topplistorna. Nu kommer ni inte att toppa listorna på flera månader. Men de fick fel! Efter bara tio dagar var vi tillbaka! Vilket gav oss nytt självförtroende och vi tog hjälp att skriva ett nytt pressmeddelande av en PR-byrå i Göteborg.

Och då tog det skruv på allvar! Journalisterna älskade att vi och vår egenutgivna bok utmanade en bok som Milleniumboken! Det ledde bland annat till nästan en helsida på kultursidorna i DN. DÅ – kände jag, skämt å sido, att ”nu kan jag dö lycklig!”

image

Sedan följde en månad med massor av media. Helsida i Expressen, intervjuer och artiklar i månads- och veckomagasin, varav alla inte är publiserade än. Vi reste till Stockholm två gånger för medverkan i TV4 Nyhetsmorgon och för att vara gäster i Malou efter tio.

Sooom – jag fick strida inför Mats att få ha den klänningen på mig! Han tyckte att den var lite ”för mycket”. Men jag har fått några fina mejl om den klänningen efteråt. 🙂

image

Varje vecka får vi förfrågningar om föreläsningar. Vi bestämde oss tidigt för att tacka nej till alla för att hinna med oss själva också mitt i alltihopa. Utom en i Oskarshamn. Vi skulle prata om oss och vår bok på psykiatridagarna. Det ligger oss varmt om hjärtat. Då fick Mats ryggskott och jag insåg när det började närma sig att jag skulle få göra det själv. Jag vet inte var tryggheten kom ifrån men jag gjorde det på egen hand och jag var inte speciellt nervös. Jag har aldrig talat för så många på en gång någonsin. 350 personer. Med ett bildspel jag gjort ett par dagar innan och inte kunnat öva in.
Det gick superbra! Jag var stolt över mig själv och alla parter verkade nöjda.

image

Vi signerade böcker på bokmässan i Göteborg och på Akademibokhandeln på Sergelstorg.

image

Det var en galen overklig och fantastisk månad!

Efter det har vi haft och har allt focus på att svara på alla underbara mejl vi får. Sköta våra Facebooksidor – alla meddelanden vi får där – och att producera Lär dig leva på engelska. Ett tiotal länder väntar på den, för att kunna ta ställning till om de ska ta ett beslut att ge ut den i sina länder. Som tur är har jag en fantastisk bror som kan stötta med allt på datorn så att jag får till det lite lättare den här gången.

image

Av en händelse fick vi reda på att vi är nominerade till 2,6 miljoners klubbens Hälsopris – Kategori Årets författare. Helt galet roligt bara att vara nominerade!

En dag ringde Kerstin, en medarbetare till Amelia Adamo och frågade om vi ville följa med på deras hälsokryssning i april. Så det kommer vi att göra. Någon dag senare ringde Amelia och jag pratade med henne om en kommande intervju och hon hade varit in här på min blogg och kikat. Hon ville ha med en tavla som jag gjort i M-Magasin. Här är vi med Christina Wendel som intervjuade oss för M-Magasin.

image

I september kanske vi åker på kryssning med tidningen Hälsa.

image

Ikväll firade vi 1-års dagen med lite olika drycker.

image

Mats har fått starka morfintabletter för smärtan i ryggen av det kraftiga ryggskott han dragits med i två månader. Det är han som dricker sockerdricka. Jag har lagat lax med rosepepparsås, grönkålssallad med valnötter och granatäppelkärnor.

image

Nu har vi sålt cirka 110.000 böcker.
Kan vi njuta av framgångarna och all uppmärksamhet? Ja, ibland. Det är bra och tryggt att vara två om allt.
Det är svårt att tro att det händer. Ett tag blev det så mycket intervjuer, fotograferingar, korrekturläsningar av artiklar och mejlkorrenspondans med olika journalister att jag inte visste vem som fått vilka bilder, vilken text som skulle publiceras var och vad jag glömt och vad som var färdigt.  Det är inte lätt att säga nej. Vi får anstränga oss och påminna varandra att slappna av, meditera och att prata om något annat än boken. Och det går bättre och bättre.
Vi har en längtan till att få träffa er läsare. Första kvartalet av 2016 kommer nog gå till att finnas tillgänglig för de länder som ska lansera vår bok. Sedan behöver vi dra oss tillbaka någon eller några veckor för att landa och vila. Vi hoppas att vi kan komma ut och föreläsa och träffa er senvåren 2016 eller på hösten. Vi har en ny bok i huvudet. Den kommer att bli fantastisk! – om jag får säga det själv!
Kram Susan

Sånt där som bara går förbi

Ibland när jag tänker tillbaka på veckan som varit har jag svårt att minnas allt som hänt. Ofta tar jag bilder på småsaker som verkar obetydliga men som hjälper mig att minnas. En vecka innehåller så mycket. Stora saker och händelser som är lätta att minnas och massor av små som bara går förbi. Som att jag fick tillståndet för att sälja mitt hantverk i den bod vi håller på att köpa i Byxelkrok.

image

Eller som att jag slitit för att få massor av små och stora saker på plats i vårt omtapetserade vardagsrum och skruvat ihop ny hylla och fick en tapetidé.

image

Som att vi försöker sälja några möbler vi är lite trötta på.

image

Som att jag strosar runt på Åhléns sent en kväll och njuter av att bara göra något som inte har med prestation att göra. Som att jag hittade och köpte en söt liten köpmansdisk.

image

Som att jag tog kort på hur alla sladdar skulle sitta innan jag flyttade TV:n …

image

…och sedan ändå satte dem fel.
Som en så ovanlig vanlighet när jag och Julia var barnvakt åt småkusiner och spelade två omgångar Den försvunna diamanten och en omgång Monopol.
image

Som att av en ren turlig tillfällighet upptäckte att våra pass är ogiltiga sedan ett och ett halvt år tillbaka.
Som att vi av en händelse fick reda på att Mats och jag är nominerade i Årets Hälsopris Kategori Årets författare av 2,6 miljonersklubben och att vi fick se det finska omslaget till Lär dig leva.
Tänk att en vecka kan innehålla så mycket spännande små saker.
En dag kvar av den här veckan.
Godnatt!
Kram Susan

wpid-20151114_175329-1.jpg

Två ytterligheter

Vaknade imorse med huvudvärk. Kände mig inte ett skvatt utvilad. Sedan fick jag höra nyheten om vad som hänt i Frankrike i går kväll och i natt. Hela dagen har jag bara suttit och färglagt i målarboken. Känt mig helt orkeslös. Behövde verkligen det. Behövde färger och monotonin. Det blev bland annat en färgglad elefant.

image

För snart femton år sedan flyttade vi in i vårt radhus. Två veckor innan vi skulle flytta in så brann det i huset. Damen som bodde i det var synskadad och hade ett jättestort förstoringsglas stående på fot i ett hörn i vardagsrummet. Solen låg på genom fönstret och eld uppstod. Som tur var kom inget levande till skada. Inga grannhus skadades heller. Så med lite distans så blev det bra för oss alla eftersom damen som skulle flytta fick allt sanerat, packat och flyttat av försäkringsbolaget och vi fick bestämma nya tapeter, ny ytterdörr och lite annat nytt innan vi flyttade in. Jag var väldigt nöjd med det. Nu börjar det bli väldigt slitet och vi planerar att måla och tapetsera om vardagsrummet.

Ni som läser min blogg då och då vet att vårt hem är väldigt färgglatt. Hela undervåningen med vardagsrum, hall och kök går i rött och gult. För att få förändring har vi nu tagit det radikala beslutet att ha vitt i vardagsrummet. Det blir den här strukturtapeten.
image

Vår röda fondvägg blir nu mönstrad.

image

Idag tänder vi några ljus för alla människor som är utsatta för all typ av våld och terror.
image

Den här gången drabbades människor i Paris. När ska alla världens ledare släppa principer och prestigen, enas och gå ihop så att vi får ett slut på detta?
Känns futtigt att skriva om tapeter en dag som denna men ibland behöver en även det futtiga i livet. Speciellt när det obegripliga händer.
Önskar alla en fridfull lördagskväll.
Kram Susan