admin Jag har inte kunnat skriva på några dagar. Så mycket att göra. Så mycket har hänt. Lite skratt. Lite tårar. Så lite kraft att skriva. Ludvikaturen blev så mysig. Att vakna med tystnaden och stillheten runt knuten.
En efterlängtad stillhet och vila. Utanför fönstret ruvar hösten. Vi hör moster Berit på våningen under.
Så lyxigt att bli serverad frukost och lite omhändertagen.
Julia och jag tar turer runt i mina barndomsspår och jag berättar. Vi shoppar och har sån tur att vi träffar kusin med yngsta dotter på kafé. Vi får en fin pratstund. Kvällen vimlar av goa kusiner, sysslingar och hundar.
…åsså fina moster Berit framför mormors gamla spegelbord…
Söndag morgon…vi bor i kusin Puttes gamla rum. Ett rum fullt av nostalgi.
Hittar ett gammalt kort på moster och mamma…
Avslutar Luddishelgen med att besöka morbror Lasse och Gunhild som sålt sitt hus och flyttat in till stan. Vi blir bjudna på lunch och fint möte.
Innan vi åker hem tar vi en tur i skogen.Bilder på vad vi hittade där kommer en annan gång.
Kram Susan
